Oxelösund tappar i välståndsligan
På några få år har medelskattekraften sjunkit dramatiskt i Oxelösunds kommun. Från att ha varit en förhållandevis mycket rik kommun placerar sig i dag Oxelösund i välståndsligans mitt.
En vanlig förklaring till kommunens relativa rikedom var att en stor del av befolkningen hade höga inkomster från sina skiftarbeten vid den helt dominerande arbetsplatsen SSAB.
Men i dag är medelskattekraften i Oxelösund nere på 101,8 procent av den genomsnittliga skattekraften i Sverige. Kommunen har alltså bara 1,8 procent högre medelskattekraft än den genomsnittliga kommunen.
Vad är det som har hänt?
Jag vet faktiskt inte det. Och jag tror inte att någon annan på kommunen känner till svaret heller, säger Annika Hansson, en av kommunens två ekonomistrateger, och utesluter inte att siffran kan vara lägre än 100 procent nästa år.
Kommunalråd Benita Vikström (s) är också frågande.
Men eftersom medelskattekraften definieras som samtliga kommuninvånares inkomster delat på antalet invånare, har hon några teorier.
Det kan vara så att vi har fler barn i Oxelösund i dag än tidigare. Barn har inga inkomster, säger hon.
En annan möjlig förklaring är att fler Oxelösundare i dag är pensionärer. Eftersom pensionärer har lägre inkomster än yrkesarbetande sänker det medelskattekraften.
Vi vet att det inte beror på att de som flyttar till Oxelösund har lägre inkomster än de som redan bor här. Förhållandet är snarast det motsatta.
Benita Vikström poängterar dock att detta bara är teorier.
Ingen på Oxelösunds kommun vet i dag varför utvecklingen ser ut som den gör.
Vi funderar på att låta någon tjänsteman utreda vad det är som har hänt. Innan dess kan vi inte veta någonting säkert, säger hon.
Det statistiska måttet medelskattekraft används bland annat för att avgöra om en kommun ska betala eller erhålla så kallad Robin Hood-skatt.
I nuvarande skatteutjämningssystem bidrar kommuner som har en skattekraft som överstiger 100 procent av den genomsnittliga, ekonomiskt till de som har en lägre skattekraft.
Roger Sundberg
Så jobbar vi med nyheter