Oxelösunds IK klart för trean

Glädjen stog sannerligen högt i tak i OIK:s omklädningsrum efter matchen. Tränarna Staffan Kjellberg och Benny Gustavsson duschades av spelarna, men var lika glada för det. Segervrål, ryggdunkningar, leenden, ja uttryckssätten var hur många och glada som helst.

OIK av årgång 2006 blev en osannolik ångvält. En segermaskin, som inte väjde för något utan bara malde ner allt motstånd.
Elva raka vinster i fyran inklusive den mot Runtuna och endast två förluster på 18 omgångar talat sitt tydliga språk. OIK har nu hela 15 poäng ner till tvåan och trean. Vilken dominans!

Tränaren Staffan Kjellberg rökte seriesegercigarren med känsla och var full av beundran för sina spelare.
De går ut och gör ett otroligt sammanbitet lagspel match efter match och nu har vi beviset på att vi är seriens bästa lag. Det känns otroligt skönt. Vi kan bara njuta och detta trots att fyra matcher återstår.

Reslige mittbacken Andreas Hillukkala kontrar med att säga att de bägge tränarna nog betyder 70-80 procent av alla framgångar för laget. Han menar att de är så bra tillsammans och tar ut det bästa av varje individuell spelare till en lagenhet med framgång.
Seriesegern är klar redan. Kanske känns det lite tomhet i avslutningen nu. På våren rullade vi ut många motståndare. Nu under hösten har vi insett hur bra vi egentligen är. Vilken härlig känsla och vilket härligt lag vi är, säger Hillukkala, som gjort tre års uppehåll för studier, men kom tillbaka denna säsong.

Det var hårda närkamper mot RIK, men vi står upp för varandra. Att få säkra seriesegern på Runavallen i ett derby med kamp, krafter och full prestige är underbart. Men vi hade inte planerat för segerfesten förrän nästa lördag, tillägger den tongivande mittbacken.
Rutinerade spelare som Tomas Bratten Andersson och Richard Kecke Svensson fick denna säsong suget tillbaka efter uppehåll och har breddat och spetsat truppen. De ser ut att vilja vara med i trean nästa säsong.

Jag var med förra gången vi gick upp i trean 1996 också tillsammans med bland andra nuvarande toppforwarden Daniel Bergman, säger den högljudde, dirigerande OIK-keepern, som annars mest ägnar sig åt jakt, tidigare fiske på fritiden.
Jag kan bara inte välja mellan fotboll och innebandy. Bägge sporterna är så kul. Jag har ju slutat förr, men suget kommer oftast tillbaka, så det är väl inte otroligt att jag återfinns i trean nästa säsong, deklarerar Richard Svensson, nybliven tvåbarnsfar.
Lagets kanske mest lovande spelare är blott 18-årige Niklas Dagander, som gör sin tredje A-lagssäsong i OIK. Han tar för sig och har effektiv snabbhet och målkänsla.
Jag satsar bara på fotboll, ingen annan sport och vill se hur bra jag kan bli. Fotboll är helt klart min sport, säger han med viss blygsel och stor ödmjukhet.

Matchvinnare blev Daniel Bergman med två fullträffar 10 och 21. Han är nu uppe i nio fullträffar, bara en efter ledande och mot RIK avstängde Alexander Jansson.
Måste erkänna att jag trodde jag var offside, när jag gjorde första målet, där bollen gick in via mitt bröst. Men andra var en kalaspassning från Bengan Renfors. Målvakten tvekade och då var det bara att sätta dit bollen, myser Bergman.

Runtuna hade väl så mycket av spelet, men backlinjen såg inte direkt stabil ut och framåt var Jani Toppinen för ensam. Mittfältet var bäst. Nu kan det bli tufft att nå en kvalplats, men chansen finns kvar. RIK har kapacitet. Det gäller bara att ta fram den.
Beträffande Bengt-Erik Renfors ryggskada uppgav läkaren på lasarettet efter röntgen att det konstaterades kraftigt våld mot bröstryggen. Dock inga frakturer som väl var. Vila ordinerades. Han fick lämna lasarettet på kvällen. När han återkommer i spel är oklart.