Paul gillar när det är körigt

Övrigt2003-05-02 16:31
På torget i Nyköping flanerar klämdagslediga människor omkring och lapar både sol och en och annan glass.
I en välpolerad bil, med den lediga taxiskylten tänd, sitter Paul Lundin och tar en liten kort paus mellan två körningar.
Det är skönt här i solen, man får passa på, säger han och sticker ut huvudet genom det öppna bilfönstret.
Paul har jobbat som taxichaufför i fyra års tid, han halkade in på ett bananskal, säger han själv.
Jag trivs väldigt bra, jobbet medför att jag träffar många olika människor varje dag.
Hur många mil rullar du per dag?
Jag skulle tro att det blir en 40 till 50 mil.
Än så länge har han klarat sig från de välkända krämpor som brukar uppkomma i arbeten där man sitter mycket.
Bilarna är ju väldigt bra utrustade, men ibland är det ju både bra och skönt att ta en bensträckare.
Som taxichaufför får man tydligen höra både det en och det andra.
Folk pratar mycket när de åker taxi, speciellt om man kör lite längre sträckor.
Paul jobbade inom riksfärdtjänsten i ungefär ett års tid. I det jobbet blev det en hel del långresor med taxibilen.
Jag har haft ett par körningar upp till Norrland, berättar han.
Tack vare taxichaufförsyrket har Paul sett det mesta av Sveriges skiftande natur.
Alla län har ju sin tjusning, men jag blev lite besviken på Norrland faktiskt.
Varför då?
Tja, jag trodde nog att det skulle vara lite finare. Men jag kanske var där i fel årstid, tillägger han.

Paul är född i Oxelösund, men numera bor han i Bara.
Det ligger mellan Nyköping och Oxelösund, orten hör till Oxelösund men har postadress Nyköping, det är ett litet ingenmansland, skrattar han.
Och en skön frizon kan man förmoda. Paul har nämligen hus med tillhörande tomt att pyssla med på lediga stunder.
Sedan blir det lite promenader också, det är skönt.
Ibland får han sällskap av sina två katter, men som alla artfränder brukar katterna föredra att promenera mest på egen hand.

Vi pratar lite om hur interiören i en taxibil förändrats genom åren. Som gammalt skolskjutsbarn kommer jag i håg det hårda och dimmiga plasthöljet som satt runt chaufförens stol.
Vart har det tagit vägen egentligen?
Numera finns det andra säkerhetsanordningar och larm i bilarna, berättar Paul.
Även den lilla knastriga mikrofonen har fått stryka på foten, som på de flesta arbetsplatser har även taxibilen datoriserats.

Den lilla platta skärmen pockar på lite uppmärksamhet och det är dags för en ny körning.
Ja, det är någon nere vid ÖB som vill ha skjuts, säger Paul och hissar upp rutan.
Rasten är slut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om