Perssons partivänner tvingas ut på banan
Statsminister Göran Persson gjorde det enda raka. Han kom överens med LO om att inte vara överens i frågan om buffertfonder i samband med att Sverige övergår till euron.
Socialdemokraternas ja behöver synas i debatten, det håller inte att sitta och vänta på att LO-ledningen ska komma till insikt om varför buffertfonder är förkastliga. Det är ju trots allt viktigare att Persson övertygar sina medlemmar det är de som röstar i höst, inte LO som organisation. Där har partiet en hel del att göra om man får tro opinionsundersökningarna hittills. Frågan är dessutom hur mycket ett formellt ja från ett splittrat LO skulle vara värt, splittringen och åsiktsskillnaderna mellan förbunden skulle kvarstå.
Att socialdemokraterna förlorar tillgång till hela LO:s organisation i valkampanjen är måhända kostnadskrävande, men tvingar samtidigt ut Perssons fotfolk på banan och det är en kraft som behövs för att skapa majoritet för ett ja i folkomröstningen. Den relativa tystnaden på ja-sidan hittills har endast varit nej-förespråkarna till gagn. De positiva argumenten för en övergång till euron behöver höras för att motverka allehanda konspirationsteorier som hittills fått relativt fritt spelrum. Det skulle inte förvåna om socialdemokraternas nej-förespråkare som idag jublar över beskedet nog på sikt hade föredragit att samtalen fortsatt in absurdum.
Däremot får vi säkert se att diskussionerna fortsätter om åtgärder som att betala av på statsskulden fortsätter det som s-ledningen fört fram som alternativ till LO-ledningens fonder. Där möter Persson inte heller samma motstånd från de borgerliga ja-partierna. Splittringen på ja-sidan undviks och debatten kan fokusera på det som verkligen är viktigt: varför Sverige gör ett bra val om vi övergår till euron. Det finns mycket att säga inför folkomröstningen och det är hög tid att argumenten får fäste även bland vänsterväljarna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!