Kommunen har utrett fördelar och nackdelar med att införa aktivt skolval. På pluskontot finns en tydlighet i valmöjligheter. På minuskontot finns ökade kostnader, skolskjutsproblematik och att platsbrist förlamar valet.
Genom att införa aktiva skolval hoppas politikerna i Nyköping på att segregationen i staden ska minska. Som exempel är andelen elever med utländsk bakgrund 88 procent på Brandkärrsskolan. På Nyköpings högstadium är motsvarande siffra 28 procent och på friskolan Kunskapsskolan, som ligger centralt, 7 procent.
Det är redan i dag fritt fram att välja skola. Men vid ett aktivt skolval tvingas föräldrarna att ta tydligare ställning.
Politikerna har låtit tjänstemän utreda vad ett aktivt skolval kan innebär och kommit fram till fördelar och nackdelar. I utredningen konstateras att aktivt skolval kan få effekten att utbudet blir tydligare. Det blir ett sätt att marknadsföra skolenheter och en central antagning avlastar rektorer och administratörer.
Men det finns även farhågor.
Ett stort bekymmer är den platsbrist som råder på skolorna i Nyköping, eftersom den kan göra valet uddlöst. Skollagen säger nämligen att den elev som bor närmst en skola har förtur.
Kommunen listar ett exempel med en elev som bor i Brandkärr. Eleven har närmast till Brandkärrsskolan och kommer alltså ha svårt att få plats på någon annan skola om de andra skolorna är fulla med sökande som bor närmare. Samma effekt skulle också kunna drabba elever från Tystberga. Aktivt skolval har alltså bäst effekt när det finns gott om platser på alla skolor.
Skolskjuts är också problematiskt beroende på politiska ambitioner, det vill säga vilka regler som ska gälla. Om de regler som gäller i dag följer med det aktiva skolvalet kommer kostnaderna kunna öka i miljonklassen.
Enligt kommunens beräkningar ökar prislappen för skolskjuts med fyra miljoner kronor om tio procent väljer en skola som ligger inom zonen för skolskjuts. Vid 30 procent ökar kostnaden till 14 miljoner. Om samtliga elever väljer en skola som ger dem rätt till skolskjuts blir notan 216 miljoner.
Eventuella miljökonsekvenser finns inte med i utredningen.
Familjens ekonomiska situation kommer att spela roll vid valet, om eleven inte är berättigad till skolskjuts och det kan vara problematiskt ur ett likabehandlingsperspektiv.
Dessutom står det i utredningen att friskolorna har signalerat att de vill behålla sina nuvarande urvalsgrunder – kö och syskonförtur – och då blir en gemensam antagning svår, enligt rapporten.
Kötid verkar segregerande på populära friskolor eftersom nyanlända inte har samma förutsättningar.
Skolpolitikern Kent Pettersson (S) är medveten om problemen som rapporten lyfter fram men är ändå intresserad av aktivt skolval. Han ser inte att det får bli några ekonomiska konsekvenser.
– Pengarna behövs till lärarlöner. Vi får se hur vi formar systemet här i Nyköping, säger han.
Kommunerna som har infört aktivt skolval ser inte att det leder till integration. Hur ser du på det?
– De kommunerna har inte aktivt skolval i skolkommissionens anda. Så länge friskolorna har kötid som kriterium tror jag inget ändras.