Vi kan kalla honom Anders. Han bor i utkanten av Stigtomta och känner mycket väl till migranterna vid den gamla stärkelsefabriken. Han säger att stämningen bland vissa Stigtomtabor är hätsk när EU-migranterna kommer på tal. Själv kan han ha förståelse för att de bor där. Anders berättar att han vet folk som varit där och försökt tala dem tillrätta. Men att männen då visat bilder i sina telefoner när polisen är i området.
– Min gissning är att de tror att det är okej att bo där, eftersom att polisen inte kör bort dem, säger Anders.
"Stefan" bor också i utkanten av Stigtomta. Han säger att han blev förbannad när migranterna bröt mot eldningsförbudet i somras, men att han hört att det inte är någon idé att prata med dem. Ryktet går att männen i lägret är aggressiva, säger han.
– Men det får man väl inte säga utan att bli kallad rasist, säger "Stefan".
Markägaren måste polisanmäla och vända sig till kronofogden
Lars Hammarsjö, Nyköpingspolisen
Polischef Lars Hammarsjö känner till gruppen som bosatt sig vid stärkelsefabriken och berättar att polisen patrullerar i området regelbundet och även gör "inre utlänningskontroller" för att kontrollera att migranterna håller sig inom den tremånadersregel som gäller i EU. Men säger att den enda som kan göra något för att få bort dem är tomtägaren.
– Rent krasst är det så att även om den förra gruppen gav sig av, så startar ett nytt fall när det kommer en ny grupp. Det gäller även om det bara går någon vecka mellan de olovliga bosättningarna. Markägaren måste polisanmäla och vända sig till kronofogden igen om han vill få bort dem från sin mark, säger Lars Hammarsjö.
Han är medveten om att det finns en seghet i lagstiftningen då rörligheten i Europa skapat en ny spelplan, samtidigt som gamla regler gäller.
Att lokalbor börjar ta lagen i egna händer oroar däremot Lars Hammarsjö. För det är straffbart att försöka köra över människor.
– Den som bildar medborgargarden kan råka illa ut rättsligt, säger han.
Senaste åren har historier avlöst varandra där markägare försökt avhysa olovliga bosättare, samtidigt som myndigheter och polis svarat med handfallenhet.
Malmöfallet 2015 kanske är det mest kända exemplet där en fastighetsägare i området Norra Sorgenfri försökte få över hundra migranter avhysta från sin mark. Men för att få det skulle han behöva identifiera de hundratals personerna som han ville få avhysta. Till sist lade sig Malmö stad i fallet och man fick bort migranterna. Saneringsnotan på 375 000 kronor fick däremot markägaren stå för.
Efter en lagändring 2017 är identifiering inte längre ett krav för avhysning. Polisen kan även ingripa på privat mark om den som bosatt sig där gör sig skyldig till brott, till exempel parkera ett fordon eller skräpa ner.
Lars Hammarsjö står på sig och hävdar att markägaren i så fall måste göra en ny polisanmälan, trots att det är uppenbart att området är nedskräpat. Men Per-Magnus Johansson i Skänninge säger att han inte orkar med ännu en vända med kronofogden.
På ena sidan står alltså en markägare som ledsnat, och på andra sidan en handfull extremt fattiga människor från Bulgarien som inte ens uppfattat att de bor olovligt, samt trubbig lagstiftning och ingen som verkar vilja ta ansvar, förutom ett gäng lokalbor som helt olagligt försöker ta lagen i egna händer.
– Det finns mejladresser till samtliga riksdagsledamöter som det går bra att mejla om man vill förända något. Det är det som är fördelen med en demokrati, säger polischef Lars Hammarsjö.