Tidigare säkerhetspolischefen, numera rikspolischefen Anders Thornberg, har gått ut med att säkerhetspolisens bedömning är att valet 2018 i större utsträckning än tidigare kommer att präglas av en polariserad och hätsk debatt. Det innebär i sin tur en ökad sannolikhet för hot och våld mot den som är politiskt aktiv.
Lars- Gunnar Rydholm är stabschef för valstaben i polisregion öst, dit Sörmland hör, och han berättar att polisen är beredda att hantera en ökad hotbild under valet.
Förberedelserna påbörjades på nationell och regional nivå redan förra året och det har nu skapats en stabsorganisation för att hantera planeringen och genomförandet av valet. Arbetet sker enhetligt över hela landet och tanken är att regionerna ska kunna stötta varandra.
– Det handlar om att med ett högt förtroende och enhetlighet säkerställa den grundlagsskyddade opinionsfriheten under valrörelsen fram till och med regeringsbildningen, säger Lars-Gunnar Rydholm.
– Vi har tittat på valåret 2014, vilka framgångar och motgångar det fanns där. Det vi ser här är att vi kan behöva hantera en ökad hotbild mot den demokratiska processen. Vi ser redan nu en påverkan som kan hända från vit makt - miljö, den autonoma miljön och från främmande makt och det anser vi att vi är förberedda att hantera, fortsätter han.
Lars-Gunnar Rydholm utvecklar att hotbilden också kan röra sig om påtryckningar mot folkvalda och andra samhällsaktörer.
– Givetvis polisen också. Där kan det finnas en risk att aktörer utifrån, extremhögern och extremvänstern vill störa och påverka polisens uppdrag. Det måste vi rusta för planeringsmässigt och operativt.
Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, finns det stor oro för att förtroendevalda blir mer utsatta än tidigare under denna valrörelse. Detta mot bakgrund av att hoten, våldet och trakasserierna har ökat under åren 2012 till 2016, något som tidningen berättat tidigare.
Enligt en studie som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI har genomfört i uppdrag av SKL, är det tydligt att det förekommer hatfulla kommenterar mot förtroendevalda i digitala miljöer. Dessutom är kvinnliga kommunpolitiker utsatta för fler kränkande kommentarer som också är elakare än för de manliga kommunpolitikerna.
– Det vi ser tydligt är att det i digitala miljöer handlar mer om hat än hot och att hatet är riktade mot personer, säger Lena Langlet på SKL.
Resultatet från studien sätter fingret på ett behov av att se över lagstiftningen kring hatbrott på nätet, menar hon.
SKL vill värna om det demokratiska samtalet och bidra till ett gott klimat på sociala medier under valåret. Ett sätt att nå det är ökad medvetenhet och kunskap.
Med medel från regeringen har SKL under de senaste två åren utbildat en tredjedel av kommunerna, landstingen och regionerna inom området hot och hat mot förtroendevalda. I år ska ytterligare cirka 60 kommuner, landsting och regioner utbildas. Det är viktigt, säger Lena Langlet och förklarar att trots det mer utsatta läget i dag är okunskapen om vad förtroendevalda utsätts för, fortfarande stor
– Det handlar dels om att om man själv kanske inte varit utsatt så vet man inte hur det kan vara. Det har också funnits en inställning bland förtroendevalda att lite ska man tåla. Bara det är ju en utbildningsfråga.