Syftet med den för Sverige unika modellen SMADIT, samverkan mot alkohol och droger i trafiken, är att stoppa "återfallsrattfyllerister" och erbjuda dem kontakt med socialtjänst och/eller beroendevård för att komma till rätta med sitt risk- eller missbruk.
Teorin är att rattfylleristen är extra mottaglig för att ta emot hjälp om erbjudandet kommer i anslutning till brottet.
Efter bevissäkring på polisstationen (eller mobil enhet vid vägkanten) hålls även förhör och den misstänkte rattfylleristen delges brottsmisstanke.
‒När de juridiska bitarna är klara frågar vi personen om han eller hon vill ha kontakt med socialen. Vi försöker att få dem att ställa upp, berättar Stefan Tranemyr, trafikpolis i Nyköping.
SMADIT bygger på frivillighet. Om rattfylleristen accepterar erbjudandet får denne skriva under en särskild blankett. Blanketten faxas till socialtjänsten i rattfylleristens hemkommun. (I vissa län är det landstingens beroendevård som är första kontaktmyndighet i SMADIT).
Ambitionen är att personen ska kontaktas inom 24 timmar och att ett möte ska bokas.
Modellen i sig anses fungera. Det uppger såväl polis, socialtjänst, beroendevård som medverkande rattfyllerister. Trots det tillfrågas bara knappt hälften, enligt en studie från NTF, av alla som ertappas.
Varje län, landsting och kommun tillämpar SMADIT på sitt sätt. Sörmland sticker inte ut som vare sig bra eller dåligt i sammanhanget. Behovet av ett fungerande arbetssätt är dock stort även här.
‒I princip alla som vi tar, uppskattningsvis 90 procent, behöver någon form av hjälp då de kan misstänkas ha ett risk- eller missbruk av alkohol, säger trafikpolisen Stefan Tranemyr.
Calle Ekberg är chef för polisens trafikgrupp i Nyköping:
‒SMADIT fungerar allt bättre, men det är mycket upp till oss. Vi behöver bli proffsigare på att erbjuda folk den här möjligheten. Kan vi få personer med alkoholberoende att söka hjälp så har vi vunnit mycket.
Sedan i fjol är det Folkhälsomyndigheten som har det övergripande ansvaret, tidigare var det Trafikverket. Modellen följs dock allt sämre och flera myndigheter efterlyser nu ett omtag och ökad samordning. Några län har på egen hand utvecklat SMADIT med goda resultat.
En direkt förutsättning för att rattfylleristerna ska kunna fångas upp är dock att de tillfrågas.
Tillfrågas alla rattfyllerister om de vill delta i SMADIT?
‒Jag tror inte det och vi måste rannsaka oss själva, säger Calle Ekberg.
Enligt en intervjustudie från Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, som utfördes för några år sedan visade att bara knappt 45 procent av de ertappade rattfylleristerna fick frågan. 13 procent av de tillfrågade tackade ja.
Samtidigt visade det sig att "inga eller få" poliser var utbildade i motiverande samtalsteknik.
‒Polisen är första instans och det finns ens stor potential inom polisen att förbättra arbetet med SMADIT, säger Susanne Gustafsson, trafiksäkerhetsansvarig på NTF och ansvarig för studien.
I morgon kan du läsa mer om kommunernas arbete med de rattfyllerister som tackar ja till hjälp. Det blir även mer från studien och några av de djupintervjuer med rattfyllerister som ingick. Flera av de misstänkta rattfylleristerna ansåg att polisens agerande "i den skamfyllda situationen" i flera fall var avgörande för att de skulle tacka ja till hjälpen de erbjöds.
"Ja, rattfylla, alkoholism i största allmänhet och alla dess följder, det är det skämmigaste som finns efter pedofili".