Det tyder på ett skifte i hur vissa personers rädsla för invandring hanteras i debatten.
I ett helt decennium agerade svenska politiker och journalister i yrvaken desperation. Metoden var att inte prata om att människor var rädda. Det uttalade eller outtalade syftet var att kväva känslorna. Men effekten har blivit den motsatta. Det borde svenska opinionsbildare ha insett genom titta på utvecklingen i andra länder.
Nederländerna ligger i flera avseenden ett decennium före Sverige när det kommer till politiken och debatten kring migration och integration. Under årtionden av generös invandringspolitik grodde missnöjet hos många nederländare. I takt med det växte beröringsskräcken bland politiker och debattörer. Motsättningarna nådde bristningsgränsen i början av 2000-talet då två politiker mördades och ett uttalat invandringskritiskt parti rönte stora valframgångar. Nu har det politiska spektrat förflyttats. Ett återhållsamt invandringsideal är okontroversiellt och även de som inte kallar sig rasister vill stoppa invandringen.
Den verkligheten vill vi inte se i Sverige. I Nederländerna uppstod den eftersom ingen vågade prata om att människor kände sig hotade av invandringspolitiken.
Prata om det är namnet på en twitter-tråd som belön-ades med Stora journalistpriset i november. Uppmaningen gäller även rädslan för invandring. Det som bygger rädslan förtjänar en seriös debatt.