Privatspanare fick nazisterna fällda i domstol

Hets mot folkgrupp blir ett vanligare brott i landets domstolar. Antalet åtal tredubblades förra året jämfört med 2016. Frivilligorganisationen Näthatsgranskaren anmälde hundra fall i Sörmland med omnejd under 2017.

Övrigt2018-03-02 06:00

‒Av de hundra anmälningarna har 21 lett till åtal, säger Tomas Åberg som är projektledare på Näthatsgranskaren.

Siffrorna gäller polisregion öst som består av Sörmland med angränsande län söder om Mälaren. Men trenden är densamma i hela riket.

2015 och 2016 anmäldes cirka tusen fall av hets mot folkgrupp i hela landet. 2017 över tvåtusen fall.

Samtidigt har antal anmälningar som leder till åtal tredubblats, enligt SvD som granskat utredningarna.

Orsaken till den ökande inströmningen av anmälningar är de många frivilligorganisationer som självmant kartlägger näthat på internet och lämnar in väldokumenterade underlag när de polisanmäler hatbrott.

Näthatsgranskaren är en sådan organisation.Men de är inte ensamma om att spåra hatbrott på nätet.

I tisdags dömdes till exempel den gamla nazistikonen Vera Oredsson, 90, till dagsböter för hets mot folkgrupp för att hon gjort en hitlerhälsning under en första maj-demonstration i Dalarna.

Vera Oredsson och hennes make Assar Oredsson ledde länge Nordiska rikspartiet från sin villa i Strängnäs. På ålderns höst har hon flyttat och är nu hedersmedlem i den nazistiska kampgruppen Nordiska motståndsrörelsen.

Bland svenska högerextremister betraktas Vera Oredsson, som växte upp i Nazityskland, som en länk från krigsårens tyska nazistparti till dagens nynazism.

Bilden på henne skickades in till polisen av aktivister från det antirasistiska nätverket We are Dalarna.

Själv hävdade Vera Oredsson att hon bara vinkade åt motdemonstranter när bilden togs. En förklaring som Falu tingsrätt inte trodde på.

Straffet blev 80 dagsböter.

Vera Oredsson säger att hon ska överklaga domen.

‒Kamraterna och jag har kommit överens om att jag ska överklaga detta. Jag vinkade ju bara och det måste jag väl få göra, säger hon.

Tidigare i veckan fälldes en annan nazistisk förgrundsgestalt i hovrätten tidigare i veckan.

Bo Nilsson, 71, dömdes för hets mot folkgrupp till hundra dagsböter för att ha burit ett SS-märke på sin jacka vid en demonstration i Stockholm.

Dödskallesymbolen syntes på en youtubefilm och anmälan gjordes av den ideella föreningen Juridikfronten.

Bo Nilsson är idag företrädare för Nordiska motståndsrörelsen i Boden. Han har ett långt förflutet i olika nynazistiska organisationer och bodde i början av 00-talet i Nyköping. Enligt tidningen Expo kandiderar han också i valet för Nordiska motståndsrörelsen.

Domstolen betraktade SS-symbolen som "en klar och otvetydig hänsyftning till Tredje riket och specifikt SS, som i det allmänna medvetandet är oupplösligt förknippat med massutrotning av främst människor av judisk härkomst", står det i domen.

Även Bo Nilsson dömdes mot sitt nekande. I tingsrätten hävdade han att dödskallesymbolen var en symbol för yttrandefrihet snarare än en symbol som för tankarna till förintelsen.

Enligt polisens nationella avdelning Noa är det de detaljerade anmälningarna från olika frivilligorganisationer som förklarar det ökande antalet åtal och fällande domar.

‒Jag tror inte man ska tolka det som att brottsligheten ökat. Däremot har man uppmärksammat och anmält det och då får man naturligtvis ett större antal fällande domar och det tycker jag är jättebra, säger kommissarie Eva Sund om siffrorna till SvD.

Men föreningarna bakom anmälningarna tror tvärtom att hatbrotten blivit fler, och att de blivit så många att det utgör en del av vardagen. Framförallt genom de många hatgrupper som bildats på Facebook och i liknande sociala medier.

‒Många av de anmälningar som lämnas in mot grupper som Stå upp för Sverige blir liggande länge. Polisen är ibland mycket dåliga på att utreda detta, säger Tomas Åberg på Näthatsgranskaren.

Fotnot: Tidningen har sökt Bo Nilsson för en kommentar.

Hets mot folkgrupp

Lagen om hets mot folkgrupp behandlar hotfulla, hatiska eller nedsättande omdömen som riktar sig på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Den som sprider ett sådant budskap till en större publik kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!