Proffsåret kan börja för Karin
Elevassistent och fritidsledare är titlar som byts mot golfproffs när vi byter månad och år. Karin Börjeskog avslutar amatörkarriären och blir egen företagare i en värld där några vinner men fler förlorar. Hon laddar upp på gymmet och med att träna fotboll i Tun.
Karin Börjeskog tycker inte att det känns särskilt stort.
Det kanske låter lite konstigt att säga att man är golfproffs, men egentligen har det ju inte hänt något. Jag har inte blivit annorlunda och känner precis som vanligt.
Det som känns bra är att det blir som ett riktigt jobb. Nu får jag tjäna pengar på mitt spel.
I fjärde klass drömde Karin Börjeskog knappast om att bli golfproffs. Det är först de senaste åren som yrket blivit aktuellt.
Så sent som förra säsongen var jag fortfarande inte säker. Men sen har det gått bra och då tänkte jag att jag skulle ge det en chans. Plugga eller arbeta eller vad jag nu ska göra finns det tid till sedan.
Hon missade kvalet till Europatouren för någon månad sedan men kommer ändå att få spela några tävlingar på Europatouren till sommaren.
Hennes huvudsakliga arbetsplats blir på Teliatouren här hemma i Sverige.
Proffslicensen kostar henne fyra tusen kronor men Karin hoppas att de ekonomiska kurvorna ska börja peka uppåt omgående.
Gör de inte det så är det inte hela världen, det heller.
Vi håller på och pratar med sponsorer och det går ganska bra. Rent ekonomiskt kommer jag att klara mig. Jag kommer inte att behöva känna den där pressen att jag måste vinna tävlingar för att få det att gå runt. Det viktigaste är väl att det går så pass bra att jag känner att jag vill fortsätta.
Hon tränar sex pass i veckan inför sin första säsong som proffs.
De flesta passen ägnas åt styrketräning på gymmet. Hon behöver bli starkare i överdelen av kroppen.
Är man stark som tjej ger det dubbelt så mycket än om man är stark som kille. Jag kommer att kunna slå längre, helt enkelt. Dessutom mår jag jättebra av att träna på gymet. Men jag skulle aldrig kunna vara en sån som bygger muskler för byggandets skull.
Sverige ligger långt fram när det gäller fysträning inom golfen. I Frankrike och Italien och de länderna har man inte ägnat så mycket tid åt det. Men det kommer mer och mer. Själv kan jag bli betydligt starkare.
Två pass i veckan ägnas åt fotbollsträning med Tuns damlag i Skavstahallen.
Det är kanske inte det första stället man förväntar sig att hitta ett blivande golfproffs på.
Jag gör det mest för att det är så kul och för att träffa kompisar. Det blir min konditionsträning. Det är så tråkigt att träna kondition på egen hand.
Hon spelade fotboll i Stigtomta i division 3 fram till hon var 17 år, för fem säsonger sedan.
Då var hon mittfältare med uppdrag att fördela bollar och ta hand om fasta situationer.
Men jag var inte så snabb. . . Och det var ju dumt. Man behöver vara explosiv även som golfare. Men jag tror att jag som golfare haft nytta av att jag spelade fotboll så länge. Bollkänslan är ju viktig.
Karin säger att hon egentligen är en lagspelare, och att de roligaste tävlingarna i golf är lagtävlingarna som när hon var med och vann EM-silver med det svenska amatörlands-laget.
Det hade varit ännu roligare med golf om det hade varit en lagsport i större utsträckning. Jag är en sån som gillar att peppa andra.
Det är en av anledningarna till att hon inte vill åka själv på senvinterns viktiga träningsläger.
I fjol var hon i Australien på egen hand. Ensamheten var inte det enda problemet med den resan. Hon åkte för tidigt och när hon kom hem var inte greenerna spelbara. Det var helt enkelt lite klurigt att omedelbart bygga vidare på den grund hon lagt i Australien.
Men nu ska Karin Börjeskog blir proffs på träningsläger också.
Så jobbar vi med nyheter