Jag närde i yngre år en naiv dröm om att bli sportjournalist. Med tiden har jag dock insett att jag inte alls är intresserad, eller kan något, om sport i allmänhet utan mest om fotboll. Och egentligen kan jag inte så mycket om fotboll i allmänhet heller, min kunskap sträcker sig inte mycket längre än Tottenhams avbytarbänk. Möjligtvis vet jag ett och annat om hur man sparkar på smalben och knuffas på grusplaner i Korpen, men den kunskapen är ju av mer praktisk karaktär.
Inte heller vinter-OS finner jag särskilt intressant. Curling kan vara rätt spännande, men ungefär där stannar det för mig. Det skulle kunna passera rätt obemärkt förbi, om det inte var för allt snack kring detta enorma evenemang. Men det som retar mig mest är detta ständiga gnäll från likasinnade. För varje tweet om Kallas senaste bravader går det två tweets om hur trist OS är, och vilka grottmänniskor alla är som sitter klistrade vid TV:n i en månad.
Det är ju KUL när någon annan blir glad eller engagerad i något på riktigt, oavsett om det är tennsoldater eller backhoppare. Bland det bästa som finns är ju klipp på män i övre medelåldern som går bananas hemma i soffan, med någon intensiv spurtstrid mot mållinjen i förgrunden.
Så, sluta gnäll och gläds i stället med våra sportnördar till medmänniskor. Inser att jag lämnar öppet mål för en "sluta gnäll på gnäll"-comeback här, men jag bjuder på det. Heja publiken!