Ränder ur det förflutna
Någon gång i slutet på 1300-talet tröttnade någon på sin trasiga gamla kam och slängde den tillsammans med middagsresterna. Drygt 600 år senare kan kammen hjälpa arkeologerna att få en bättre bild av Nyköpingshus tidiga historia.
Den här sortens kammar dyker upp i Norden i början på 1200-talet, men dekoren är inte av den äldsta sorten och kammen kasserades nog för att den var gammal och trasig. Jag tror att den kan ha kastats bort i slutet av 1300-talet, säger Björn Pettersson.
I så fall skulle fyndet också bekräfta den bild av Nyköpingshus förflutna som vuxit fram under grävningarna. För även om Björn och Lars inte hittat så många saker har de funnit murfundament, kalkrester och spår av gamla trägolv som kan berätta hur borgen förändrats genom århundradena.
Eftersom det är tunna kulturlager med få fynd i det här hörnet av borggården antar vi att det stått hus här ända sedan man byggde ringmuren. Man kastade inte sopor inomhus, men däremot gör man ofta sopfynd nära gammal bebyggelse. Det här har varit inomhus hela tiden, säger Björn Pettersson och pekar på de meterdjupa schakten som han och Lars Norberg grävt fram.
På en av de lodräta grävda kanterna syns tidens spår tydligt i from av ränder i olika bruna och grå färger.
Längst ner i botten finns ett tunt mörkbrunt lager med just gamla sopor och annat skräp. Det är sådant som arkoelogerna gissar har hamnat här medan ringmuren byggdes. Sedan kommer ett stenlager som markerar golv i det första huset på platsen. Och därefter ett lite smårandigt område.
Det där är ett par skikt där kalkbruksspill varvas med gamla golv, berättar Björn Pettersson.
Kalkspillet föll ner när man byggde nya murar. Eller så kan hantverkarna ha stått i rummet medan de blandade bruk. Att det har varit golv mellan lagren av kalkbruksspill vet vi eftersom vi hittat delar av gamla träbrädor. Men träet har varit så tunt och söndervittrat att det inte gått att spara.
De få djurben och keramikskärvor som hittats ska nu skickas iväg för kol-14-analys som kan avslöja åldern på föremål. Men Björn Pettersson gissar att de kommer från tiden före 1319, då borgen förstördes efter den berömda brödrafejden.
Sedan byggdes borgen upp igen på 1360-talet och de här stora stenarna kommer från 1500-talets slut, då hertig Karl gjorde om Nyköpingshus till ett renässansslott.
Vad husen utmed ringmuren använts till, avslöjar inte de fåtaliga fynden. Men kanske har det varit någon sorts förråd.
Vi har hittat rester av hela fiskar. Det är härvor av fjäll och fiskben som ligger alltför koncentrerat för att det ska vara vanligt fiskrens. Möjligen kan det vara lagrad fisk, kanske sådan som legat saltad i tunnor. Men några spår av tunnor har vi inte hittat.
I dag avslutas grävningarna nere vid Nyköpinghus och på söndag kan alla nyfikna Nyköpingsbor komma till borggården och höra Lars Norberg berätta om de fynd som gjorts.
Så jobbar vi med nyheter