Rart om ensamhet och längtan

Att artbestämma öborna Bus och Frö är svårt. Frö – livsnjutare och händig storstickare – ser ut att vara en korsning mellan en björn och en räv. Grannen Bus – en flitig fiskare med stora öron och bredrandiga badbyxor – har drag av både katt och kanin.

Övrigt2012-12-04 05:00
<p>De bor i varsitt litet hus på varsin liten ö, skilda åt av det stora havet. Men när kvällen kommer, vindarna viner och vågorna går höga på havet blickar de längtansfullt mot varandras stugor och tänker att det vore skönt att vara två.<br /> Maria Nilsson Thores bilderbok ”Bus & Frö på varsin ö” får mig att tänka på Tove Janssons klassiker ”Knyttet”. Det handlar om längtan och ensamhet, men också om att vara modig och våga vara den som tar första steget. Även språkligt finns drag av Tove Jansson, även om just texten är det som haltar i Nilsson Thores bok. Meningarna är korta och uppställda som i en dikt, men här finns inga rim och högläsningen blir därför lite stolpigt avhuggen.<br /> Illustrationerna däremot är både härliga och fantasifulla. Maria Nilsson Thore håller sig till en mild färgskala med lätt nedsmutsade pastellnyanser och på uppslag efter uppslag ställs Bus och Frös ö-liv i kontrast till varandra. Den ena stickar, den andra metar. Och på var sitt håll sitter de och smider planer om hur den andra skulle kunna komma på besök. Kanske i en stickad roddbåt? Eller så kan måsar hjälpa till att fixa flygturen?<br /> ”Bus & Frö på varsin ö” är en rar liten historia om längtan efter en vän att dela livet med, och slutet självklart lyckligt. För när vintern kommer och isen lägger sig är de två öarna inte längre skilda åt. Sista uppslaget bjuder in läsarna till den nya gemensamma vardagen där både Frös handarbete och Bus fiskande kommer till sin rätt. En riktigt hjärtvärmande final alltså.</p>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!