I fredags startade en brand i Gnestaföretaget Rekals lager vid sextiden på kvällen. Allmänheten uppmanades att hålla sig inomhus på grund av röken som lade sig över centrala Gnesta.
Företaget hade inget automatlarm kopplat till räddningstjänsten. Det hade annars gjort att räddningstjänsten fått larmet ännu lite tidigare. Men turligt nog gick larmet snabbt ändå, tack vare en man som bodde i närheten och var ute på promenad med sina barn. Han såg att det brann i lokalen och ringde direkt.
– Vi kunde komma dit i ett tidigt skede, men såg ändå en hel del svarta, brännbara gaser som strömmade ut ur byggnaden på andra ställen än där det brann. Så det såg inte bra ut, säger Karl-Åke Eriksson, insatsledare på Sörmlandskustens räddningstjänst.
Han konstaterar att det hade kunnat gå riktigt illa om elden hade fått fäste en stund till. Brandlarm som inte går direkt till räddningstjänst är ibland kopplade till någons telefon, till väktare eller larmar ljudligt inne i eller utanför lokalen.
– Vissa försäkringsbolag har krav på att larmen är kopplade till oss. Det har även vårdhem och liknande. För företag är det valfritt vad man väljer. Ofta är det slarv som orsakar falsklarmen, att man inte stängt av vissa sektioner när man ska göra en del arbeten. En del frågar oss om råd och då kan vi tipsa om andra slags detektorer till exempel. I kök kan det vara bättre att ha detektorer som reagerar på värme i stället för rök.
Vid bränder i byggnader där det befinner sig människor är det ändå vanligare att det är brandlarmet, inte personerna, som reagerar först på tecknen på brand, förklarar Karl-Åke Eriksson.