Peter Sund anser inte att skolan har basunerat ut att resultaten är goda. Snare att han förväntar sig bättre resultat framöver.
– Vi har varit försiktiga med att prata om resultat, för det är något vi får se framöver. Men vi förväntar oss bättre resultat eftersom klasserna nu är mer likvärdiga, säger han.
I ett längre perspektiv är det forskning som talar för bättre resultat, eftersom likvärdiga skolsystem presterar bättre, enligt Peter Sund. Med en kortare horisont är det höstens betyg som talar för högre betyg när sommarlovet tar vid.
Fast om de positiva förväntade resultaten ska hålla i sig är det inte forskning, de senaste betygen eller Nyköpingsmodellen som är avgörande. Utan hur bra lärarna är att möta elevernas behov, anser Peter Sund.
– Det handlar om det arbete vi lägger ner daglig dags. Hur bra jag är på att organisera skolan och att motivera lärarna och hur bra lärarna möter elevernas behov, säger han.
På fullmäktige talade oppositionsrådet Anna af Sillén (M) om "att motverka segregation kan inte vara en skolas första uppgift". Det är något Peter Sund gärna skulle samtal med Anna af Sillén om.
– Skolan har ett starkt kompensatoriskt uppdrag som innebär att skolan ska motverka de faktorer och skillnader som elever tar med sig. Där är skolans uppgift jättestark och är en bärande del i läroplanen. I en starkt segregerad miljö motverkas inte det utan snarare förstärks, säger Peter Sund.
I en korridor på Nyköpings högstadiums enhet Alpha har Ebba Halvar, Sofie Konradsson och Willam Berg slagit sig ner på golvet för att umgås på rasten. De går undan till ett grupprum för att få prata ostört om skolan.
De går alla tre i årskurs nio och tillhör de elever som började på skolan när den precis var nybyggd. De ser tillbak på åren och anser att skolan har förändrats över tid - till det bättre.
– I sjuan var det mer kaotiskt. Det var stökigt med scheman som byttes ofta och det fanns inte alltid böcker. Skolstarten var seg och ostrukturerad, säger Sofie Konradsson.
Även Ebba Halvar håller med.
– Det var ofokuserat och "busigt" och lärarna hade svårt att få koncentration i klassrummet. Samtidigt är det inte så konstigt när många elever dessutom är osäkra på sig själva och på sin nya omgivning, säger hon.
De första åren var det dessutom en hel del mindre skadegörelse. Både i klassrum och i de gemensamma utrymmena, så som klotter och sönderskurna möbler och uppbrutna skåp, vittnar eleverna om. Något som delvis fortfarande pågår.
– Det blir inga konsekvenser för eleverna som förstör. Jag förstår samtidigt att det är svårt för lärarna att upptäcka, säger Sofie Konradsson.
Men det har förändrat och bortsett från en vis turbulens på lärare i moderna språk och att vikarier inte alltid har känts så förberedda, är de alla tre nu nöjda med sin utbildning. Framför allt glädjs de åt det stora nätverk av kompisar de fått genom åren - men även över sin utbildning.
– Det finns bra utrustning och möjlighet att lära, säger William Berg.