Att bakterier blir resistenta mot olika typer av antibiotika är en naturlig del i bakteriernas utveckling. Därför måste hela tiden nya typer av antibiotika utvecklas för att de ska verka.
– Det finns några nya som är på väg, men de är inte färdiga läkemedel än och vi kan inte vara säkra på att de kommer. Men det ser bättre ut än för fem år sedan, säger Otto Cars, senior professor vid Uppsala universitet och expert på antibiotikaresistens.
Om det skulle hända är världen illa ute
Otto Cars, FN-expert och senior professor vid Uppsala universitet
Om det inte kommer nya mediciner kommer konsekvenser som redan syns i dag öka.
– Det blir svårt att säkerställa behandlingen av cancerpatienter eller för tidigt födda barn, vård där det i dag är helt nödvändigt med effektiv antibiotika.
Bland tarmbakterier som kan orsaka urinvägsinfektion och i allvarliga fall blodförgiftning eller bukinflammation finns redan i dag en hög resistens mot antibiotika. Skulle den öka skulle det leda till en ökad dödlighet i de sjukdomarna.
Ännu biter antibiotika på de bakterier som orsakar vanlig lunginflammation. Men om de blir resistenta väntar stora problem.
– Om det skulle hända är världen illa ute. Med tanke på hur vanlig den sjukomen är och hur många som dör i den och hur många ytterligare som skulle dö, säger Otto Cars.
– Det har inte hänt än, men där måste vi ha skärpt bevakning.
Otto Cars sitter med som expert i FN:s samordningsgrupp mot antibiotikaresistens och betonar att arbetet måste ske globalt och utvecklingsländerna få stöd genom biståndsorganisationer. Nya sätt att bota sjukdomar måste fram.
– Vi måste titta runt hörnet. Andra lösningar som inte är antibiotika behövs, exempelvis vacciner. Vi måste tänka på vad vi gör om vi inte får fram de här medicinerna.