Rocknboll med Staffan Hellstrand
Det är en bitterljuv berättelse som ramar in all den nostalgi en ny fotbollssäsong kan bära med sig. Staffan Hellstrand skrev låten för tio år sedan. Han har inte blivit mindre nostalgisk med åren.
När våren går på vallen från
1993 är en hyllning till barndomens lokala fotbollshjältar, ett tack för allt som var.
Den speglar väldigt starka upplevelser, en stor kärlek till de som hjälpte en genom ungdomens fotbollsår. Man tog liksom för givet att de där ledarna skulle finnas där för en, och de fanns där trots att vi i IFK Nyköping inte var guds bästa barn. Varken på eller vid sidan av fotbollsplanen. Man kan säga att det är en låt av tacksamhet.
Den handlar om en viss person och jag tror nog att han förstod vem han var när låten kom, men jag vill inte gå in på det där. Det kan finnas inspiratörer men som låtskrivare lägger man också till och drar ifrån lite. Men låten är väl en sorts allmängiltig spegel av all småstadsfotboll och det är väl därför så många fattat tycke för den.
Har man skrivit en låt som När våren går på vallen kommer det som på beställning: varje år vid den här tidpunkten hamnar känslorna i svall hos Staffan Hellstrand.
Det är otroligt nostalgiskt det här med vår och fotboll. Jag minns när snön började tina och man kunde springa ut på det första våta gräset. Fotbollen är en helt egen värld, inte minst i de lägre divisionerna i småstäderna och på landsbygden. Saker och ting har inte ändrats särskilt mycket sedan jag själv var barn. Det är samma sorts profiler, samma figurer som lever för fotbollen.
När Staffan Hellstrand var tolv år hade han fortfarande inte skaffat sig något favoritlag. De tre bästa lagen i Nyköping höll alla till i division 3, det som är division 2 idag, och det var inte tillräckligt högt upp.
Jag gillade Tommy Svensson redan på den tiden och så ville jag hitta ett lag som ingen annan höll på. Öster var nykomlingar i allsvenskan och jag bara bestämde mig för att det skulle bli mitt favoritlag.
Öster från Växjö gjorde det året en historisk bragd och vann allsvenskan som nykomlingar. Makalösa framgångar i skarven mellan 70- och 80-tal följde. Men för en hängiven supporter som Staffan Hellstrand skulle magrare år komma.
Man ska aldrig överge ett lag, det är min filosofi. Men det hade inte varit roligt om Öster hade åkt ner i division 2. Det var riktigt nära någon gång, säger Staffan som minuten efter avslutad intervju ger sig iväg in mot centrala Stockholm för att leta upp en pub med den rätta tevekanalen. Öster ska spela allsvensk premiär mot Djurgården. Staffan har inga förhoppningar på seger men ser fram emot kvällen trots att man väl får sitta och trängas bland en massa Djurgårdare...
Men det är varken klubblaget Öster eller barndomens teknikövningar som ger honom de bästa fotbollsvibbarna.
Det är landslaget.
Jag är knappast ensam om att tycka att EM och VM är stora höjdpunkter i tillvaron. Det är svensk landslagsfotboll som engagerar mest. Det Sverige gjorde i VM förra sommaren var oväntat och fantastiskt. Sen kan man ju fundera över den avgrund som skiljer VM-insatsen och höstens EM-kvalmatcher. Det svenska landslaget är knappast någon maskin man kan stoppa poletter i och sen gör den underverk. . .
Det var en dröm när han till EM-slutspelet 2000 fick skriva den svenska EM-låten, Explodera.
Jag har alltid velat göra en hejaklackslåt för Sverige. Det var kul att skriva den låten och det var stort att hänga med landslaget och göra videon. Jag har träffat en massa rockmänniskor, Neil Young och Paul McCartney och vem du vill, och jag kan inte påstå att jag varit imponerad eller att det känts speciellt på något sätt. Men när jag träffade landslaget och satte mig ned och snackade med Henke Larsson, då var jag tolv år igen, ha, ha.
När våren går på vallen
När våren går på vallen
När venus lyser tyst och klar
över alla drömmarna
När venus strålar underbar
över gatorna och lönnarna
Då strålar du tillbaks till den
med dimmiga, druckna ögon
För minnena
För längesen
När våren gick på vallen
Åh, det finns en plats dit du kan gå
och minnas alla drömmar
Där gräset blir så grönt som så
när dina tårar strömmar
Och pojkarna du kände då
blir vålnader på planen
Och varje steg blir lätt att gå
När våren går på vallen
Du var ett löfte i division II
Du blev en stjärna i trean
I fyran var du en motor och så
en föredetting i sexan
Men allt som du någonsin kunnat förstå
var att rulla den över linjen
Men en dag var du ratad
fast himlen var blå
Och våren gick på vallen
Men kom och gå med mej en stund
Mitt på den gröna mattan
Det är så mycket jag vill säga dej
Jag fick aldrig tacka
Du lärde mej att dricka vodka
och så en sak man aldrig glömmer
Hur ljuvligt det kan kännas då
När våren går
på vallen
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!