Rörelse och stillhet kontraster i Hans liv

Hans Persson och hans fru har ett varmt förhållande till Tallinn där de varit flera gånger.
Hans Perssons liv är över huvud taget ett liv i rörelse. Med 37 år bakom bussratten är han senior nere i bussgaraget.
När Hans pratar om sitt yrke och sin arbetsplats finns det mycket värme i rösten.
– Jag halkade in på yrket av en slump när jag var 23. I dag är jag väldigt glad över det, jag trivs utmärkt både i rollen som chaufför och med mina arbetskamrater.
Med 37 års imponerande yrkeserfarenhet har Hans sin dom över årets vinter klar.
– Det är den värsta jag upplevt, säger han och berättar om trånga landsbygdsvägar där det knappt går att mötas.
– Vi ett tillfälle mötte jag en långtradare ute på vägarna runt Lid. Jag fick backa en halv kilometer innan vi kunde lösa situationen. Fast skolbarnen som jag hade i bussen tyckte det var jättespännande.
Men det kan minsann vara knöligt att ta sig fram i stan också.
– Med alla snövallar blir gatorna trånga, isvallarna gör att bussen glider, säger Hans.
Han berättar om oron han kan känna när han ska passera cyklister som balanserar sig fram mellan isknölarna.
– När det är som värst kan jag tänka att det vore bäst om de lät bli att cykla.
Som veteran på arbetsplatsen har Hans numera lite större chanser att påverka vilka skift han ska gå på. Oftast blir det ett morgonpass, ett antal timmar lediga och som avslutning ett sent eftermiddagspass.
– Däremellan går jag hem, tar mig en ordentlig promenad, sover en timme eller två och vaknar pigg och fräsch, säger Hans som tycker att han hittat en rytm som passar honom perfekt.
Favoritplatsen i tillvaron är skogen. Där är Hans så ofta han kan.
– Där kan jag bara vara. Lyssna på fåglarna, titta på allt det vackra, njuta av den stora tystnaden. Det ger mig en enorm avkoppling.