Rune söker sina rötter
Intresset för släktforskning började när jag blev nyfiken på släktgårdens historia, säger Rune Kjellström.Han föddes på Kvistberga gård mellan Nyköping och Stigtomta. Nu bor sonen där, som sjunde generationen på samma plats.
Här finns också Kvistbergaarkivet, en mapp fylld av gulnade dokument. Köpebrev, avtal, kvitton. Det äldsta är daterat 1798.
Dokumentet upptecknades när min farfars fars tredje hustrus morfar, slottsbetjänten Jonas Bergström, köpte en del av egendomen Kvistberga.
Den dummaste frågan som kan ställas till en släktforskare är hur långt tillbaka har du kommit? Att hitta flest generationer har inget egenvärde.
Nej, snarare vill man ta reda på vilka människorna var. Hur de levde. Det som driver mig är nyfikenheten.
Släktforskning är lite som ett detektivarbete. Man hittar ständigt nya trådar som leder åt olika håll. Det ena ger det andra. Man vet aldrig var det slutar, säger Rune.
Tidigare måste forskarna gräva i dammiga arkiv. Numera finns mycket, till exempel kyrkoböcker, tillgängligt på nätet. Forskningen kan till stor del bedrivas via en vanlig hemdator.
För Rune är det extra praktiskt. När han var 16 år drabbades han av polio. I 40 år arbetade han på dåvarande Föreningsbanken, varav 25 år som bankchef i Nyköping. Men sviterna av sjukdomen tvingade honom att trappa ner.
De sista tio åren gick jag ner på halvtid.
Han är aktiv inom handikapprörelsen och har varit ordförande i pensionärsalliansen. Rune tar sig fram med hjälp av kryckor. Men datorn gör rörelsefriheten nästan obegränsad i både tid och rum.
Jag har lyckats få fram väldigt mycket om min farfars farfars far. Han var knekt och tjänstgjorde under Gustav III:s ryska krig. Även hans son blev soldat och var med om att bygga Göta kanal.
Främst är det för sina barn och barnbarn som Rune skriver.
Jag är 79 år och känner att jag har bråttom. Vid min ålder vet man att man har det mesta av framtiden bakom sig.
Så jobbar vi med nyheter