Lika oväntat som att den före detta svetsaren Esmatullah Ahmadi skulle jobba i köket i på McDonalds var det att Arne och Marianne Rutgersson som nyblivna pensionärer skulle få en inneboende vuxen man från Herat, Afghanistan.
Paret Rutgersson och Esmatullah har bott tillsammans i Strängnäs sedan våren 2017. Deras historia går dock längre tillbaka än så.
2015, nästan 30 år gammal, tvingades Esmatullah "Esmat" Ahmadi på flykt från ett talibanstyrt Afghanistan. Hans exakta asylskäl är en fråga mellan Esmatullah och Migrationsverket. Han förklarar dock på god svenska att det handlade om överlevnad.
‒Vem lämnar annars sitt hemland, sina föräldrar, syskon, släkt och vänner för ett land där man inte förstår nånting? Skulle du göra det? Det är samma sak för mig, säger han.
Asylsökande som Esmatullah har inte tillgång till undervisning på SFI, Svenska för invandrare. Kommunen har heller inget ansvar att ordna bostad då asylsökande erbjuds boende på Migrationsverkets anläggningar. Dagersättningen från staten (61 kronor) räcker inte för att hyra en bostad.
Asylärenden som inte avgörs på flera år riskerar att sätta individer som Esmat i omvärldsisolerade väntrum med pausknappen för integrationsprocessen intryckt. Om man inte är väldigt driven själv vill säga.
Marianne Rutgersson kom i kontakt med Esmat 2016 då hon som en av tre ideella svenskalärare på Migrationsverkets anläggning Mälarblick, fick honom som elev.
Rasism finns i alla länder, i Afghanistan också. Det finns fler snälla än negativa människor i Sverige.
Esmatullah Ahmadi
‒Undervisningen var bara en förmiddag i veckan och Esmatullah frågade mig om jag kände till någon som han kunde träna mer svenska med. Jag föreslog att min man Arne kunde bli språkvän.
Så fick det bli, men språkstödskontakten växte och Arne, före detta tjänsteman i Strängnäs kommun och nu aktiv Röda Korsare, och Esmatullah blev även goda vänner.
När så Mälarblick stängdes i april 2017, och Esmet skulle flyttas vidare till ett asylboende i den lilla orten Viebäck, utanför Nässjö, ställdes frågan om hans framtid på sin spets.
‒Vi erbjöd honom att bo hos oss. Det har gått bra och han är numera en del av vår familj. Esmatullah har blivit ganska bra på att prata svenska. Han är en pärla, flitig och studerar mycket på egen hand. Han har gått på språkkaféer och varit runt och sökt massor av jobb. Till slut nappade det och han har jobbat på McDonalds sen i maj, säger Marianne Rutgersson.
Arne understryker att insatsen som han och hustrun gör inte på något sätt är ensidig.
‒Att ha Esmatullah hos oss är värdefullt. Så många samtal som vi har haft om allt från situationen i Afghanistan till när han läser Nordstedts synonymlexikon. Vi har långa, roliga och spännande diskussioner. Det är inte vi utan Esmatullah och hans vänner som är hjältarna. De har skyddsskäl som skulle förskräcka de flesta och kan inte förstås av någon som inte varit i krig. Vi kan förhoppningsvis ge honom trygghet, säger Arne.
Det här har tillfört våra liv väldigt mycket. Som nypensionerade sökte vi nya utmaningar och nya sammanhang och det var förstås en vinstlott att det stämde för oss.
Marianne Rutgersson
‒Det handlar väl om ett engagemang. Vi tycker att vi i Sverige generellt är dåliga på att integrera med de nyanlända. Vårt land behöver de här människorna, men vi tar inte hand om dem utan är rädda, och lite blyga för det nya och främmande, säger Marianne.
Hon delar Arnes uppfattning om att Esmatullahs närvaro gynnar alla inblandade.
‒Det här har tillfört våra liv väldigt mycket. Som nypensionerade sökte vi nya utmaningar och nya sammanhang och det var förstås en vinstlott att det stämde för oss. Strängnäs har inte haft så många nyanlända under tidigare år och det var ett främmande inslag i gatubilden. Nu vet folk att de är som du och jag, att det är mer som förenar än tvärtom.
Esmatullah Ahmadi har sporadisk kontakt med familjen i Afghanistan och han tror inte att han någonsin kommer att kunna återvända. Han säger att det är svårt att blicka framåt men att han vill studera och bilda familj.
‒Jag har jobbat som svetsare i fyra år och tre år som byggnadsarbetare. Jag vet inte vad jag vill göra i framtiden. Alla människor vill väl skaffa familj och ha ett bra jobb och en bostad. Just nu lagar jag mat på McDonalds och det känns bra.
Han säger sig känna stor tacksamhet mot Arne och Marianne.
De är otroliga människor och vi kommer alltid att ha kontakt oavsett vad som händer.
Esmatullah Ahmadi
‒Jag är jättenöjd, det känns som att jag tillhör deras familj. De hjälper mig på alla sätt och jag kan inte sätta ord på vad jag känner. De är otroliga människor och vi kommer alltid att ha kontakt oavsett vad som händer.
Stämmer det att du är en aktiv person?
‒Ja, det är nog sån jag är, min moral. Det är jättesvårt att lära sig svenska, särskilt utan skola och lärare, men jag måste. Jag kan inte vänta tills jag får besked om mitt asylärende, då skulle jag kasta bort för mycket tid.
Vad är avgörande för lyckad integration?
‒När man lämnar sitt land och kommer till ett annat så måste man acceptera och följa alla lagar. Man måste lära sig språket, skaffa jobb och försöka klara sig på egen hand, inte leva på bidrag. Att sitta hemma och låta någon annan betala går inte. Jag vill vara en nyttig kille i samhället.
Märker du av rasism i Sverige?
‒Jag vet inte vad jag ska svara. Rasism finns i alla länder, i Afghanistan också. Det finns fler snälla än negativa människor i Sverige, säger Esmatullah Ahmadi.
Arne Rutgersson anser att asylsökande och nyanlända till stor del är utlämnade åt sig själva. Att ingen riktigt förklarar samhällsfenomen och vad som krävs i exempelvis kontakter med myndigheter.
‒Migrationsverket lägger mycket ansvar på den enskilde. Det finns ett motstånd i samhället att övervinna förutom att de måste vara starka nog att fly över halva jorden för att ta sig hit. De här människorna är en resurs, vi borde se dem som en möjlighet, inte som ett hot.
Borde fler göra som ni har gjort?
‒Det kommer betydligt färre asylsökande nu men många med uppehållstillstånd håller på att slussas ut i samhället. De behöver kanske inte någon att bo hos, men kanske stöd i många andra frågor. Hjälp i myndighetskontakter, med alla brev på svenska, i kontakter som behöver tas, läkare som behöver ringas. Att allmänt sett vara ett stöd på resan till integration, där behövs det fler som ställer upp.