Rysk sång i 24 stämmor
En nyfiken kör som hänger med på det mesta. Så beskrivs Nyköpings Kammarkör av dirigenten Fredrik Winberg. I höst har han fått dem att sjunga svår rysk körmusik. Som mest är det 24 körstämmor att hålla reda på.
Att sjunga Schnittke är tekniskt svårt. För mig som första sopran ligger stämmorna fruktansvärt högt. Dessutom är det långa toner. Det är nästan så att struphuvudet låser sig, säger Kammarkörens Christina Blomberg From.
Och så ska man sjunga på ryska. Det tycker jag är det svåraste av alltihop, inflikar Charlotte Elisson Larsson.
De drygt 30 sångarna i Nyköpings Kammarkör har ingen chans att ligga på latsidan i höst. Fyra olika konserter ska de hinna med under årets tre sista månader. Det är dubbelt så mycket som vanligt.
Schnittkes Konsert för kör framförs i helgen både i St Johannes kyrka i Stockholm och i Alla Helgona kyrka i Nyköping. Den 6 december är det dags för Bachs Juloratorium och dagen därpå ska kören sjunga julsånger tillsammans med Tommy Körberg. Och helgen före jul är det dags för de traditionella julkonserterna i Alla Helgona kyrka.
En stressig höst? Njae, Kammarkörens sångare verkar inte alltför uppjagade.
Det är en slump att det blivit så mycket just nu. Vi hade hoppats hinna med Schnittke i våras, men blev inte klara. Och när möjligheten att sjunga med Tommy Körberg dök upp kunde vi inte tacka nej, säger Christina.
Nu övar de in Juloratoriet lite försiktigt vid sidan av Schnittke. En kör kräver en hel del repetitionstid.
Jämför man med en orkester behöver vi längre tid på oss. Verket måste mogna och sätta sig. Det beror nog på att vi har vårt instrument i halsen, säger Christina.
Dirigenten Fredrik Winberg måste ta hänsyn till att många körsångare är självlärda. Han kan inte med kort varsel lansera stora och svåra verk.
Samtidigt vill man få en utveckling och förkovran för dem som är med i kören. Materialet får gärna vara nytt på något sätt. När det gäller Schnittke jobbar vi med ett nytt tonspråk och ett nytt språk. Andra gånger kan man stimuleras av att arbeta med något nyskrivet eller en genre vi inte provat tidigare, säger Fredrik Winberg.
Körlivet är en av Sveriges största folkrörelser. Många börjar sjunga tidigt. Charlotte Elisson Larsson har varit med i körer sedan hon var åtta år oavsett var hon bott eller vad hon gjort. När hon flyttade till Nyköping 1995 sökte hon genast upp Nyköpings Kammarkör.
Man sjunger i kör för att man inte kan låta bli. Det spelar ingen roll hur deppig man är när man kommer hit. När man sjungit en stund är man jätteglad.
Återväxten i kören är okej. Många tjejer lämnar Kammarkören när de flyttar från Nyköping för att plugga på högskola. Å andra sidan har Kammarkören märkt att de unga läkare som gör sin praktik i Nyköping gärna hoppar in i kören under ett par år. Däremot är det konstant brist på tenorer.
Vi är tre tenorer och skulle behöva minst fem till. Det är lite tufft när det är fyra tenorstämmor i ett stycke och vi faktiskt bara är tre stycken, säger tenoren Lars Risting.
Körens stora problem är ekonomin. Samtidigt som de traditionella julkonserterna lockar färre betalande besökare blir kostnaderna för noter och dirigentlön allt drygare. Det styr också repertoaren. Kören kan till exempel inte jobba med orkester så ofta som de skulle vilja.
Och det är trist att hela tiden behöva prata pengar när man bara vill ägna sig åt körsång, konstaterar Christina.
På styrelsemötena får vi jämt diskuera ekonomi. Men vi vill inte hålla på att räkna pengar hela tiden. Vi vill sjunga.
Så jobbar vi med nyheter