Så jobbar piratjägarna
Den som lägger ut och laddar ned filer på internet lämnar spår. Det går att se vilken dator fildelaren sitter vid, vilka filer han lägger ut och när han gör det.
Vi hittar all bevisning vi behöver på internet. Den som går ut i de här fildelningsnätverken lämnar alla uppgifter som vi behöver för att dokumentera brottet, säger Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån.
Fildelarna kontrar med att använda program som kodar informationen eller anonymiserar användaren.
Antipiratbyrån har hittills polisanmält 150 fildelare runt om i landet. Två personer har dömts till böter för brott mot upphovsrättslagen. Ifpi lämnade för en dryg månad sedan in sina första 15 anmälningar.
Men vi för inte några register eller har någon databas med IP-adresser. Vi samlar bara in information om dem som ska polisanmälas, sedan lämnar vi över det till polisen, säger Hélène Rönnmark, marknadschef på Ifpi.
Antipiratbyrån och Ifpi vet inte namnen på fildelarna som de anmäler, bara IP-adressen till deras datorer. Det är upp till polisen om de vill begära ut namnen från internetoperatörerna.
Vi vet inte i dag vad det är för personer vi har anmält eller var i Sverige de finns, berättar Hélène Rönnmark.
Antipiratbyrån skickar alltid ett varningsbrev innan de gör en polisanmälan. Eftersom organisationen inte vet namnet på fildelaren skickas brevet via internetoperatören. Men det är inte alla operatörer som vidarebefordrar brevet till sina kunder.
De ser det ofta som att de stöttar sina kunder genom att inte skicka varningsbreven vidare. Men det måste ju vara bättre att få en varning än att bli polisanmäld. Så är man intresserad av att bli varnad först så bör man kontakta sin internetoperatör och föräkra sig om att man får breven, säger Henrik Pontén.
Så jobbar vi med nyheter