Intressant, tyckte tingets dragplåster Po Tidholm när dagens avslutande paneldebatt också växlade in på att handla om mediernas roll för landsbygdens överlevnad och utveckling.
Tidholm, själv journalist men även författare och känd landsbygdsdebattör, beklagade med viss förståelse att hyperdigitaliserade men slimmade mediaredaktioner även i Sörmland ifrågasätts av landsbygdsbor som inte känner sig bekräftade av lokaltidningen.
– Behovet är stort av att som landsbygdsbo bli sedd och att det vi gör lyfts fram som viktigt.
Fram till debatten hade arrangören ett dagsprogram späckat med ämnen och diskussioner. De många deltagarna – landsbygdsföretagare, kulturarbetare, politiker, tjänstemän och föreningsmänniskor från hela länet – trängdes i Sköldinges Folkets hus för att diskutera och lära mer om möjligheterna till landsbygdsutveckling.
Peter Eklund från Hela Sverige ska leva pekade på att befolkningen på länets landsbygd har ökat de senaste 25 åren.
– Men landsbygden beskrivs ofta som lador, inte som människor, sa han med hänvisning till de krav som uttalats om ökade bostadssatsningar.
Eklund pekade också på trenden med allt fler arbetstillfällen på länets landsbygd. Medan jobben i Katrineholms tätort 2007–2015 ökade med fyra procent, ökade de enligt Statistiska centralbyrån med 43 procent på landsbygden.
Mycket finns dock att utveckla och landsbygdstinget satte fingret på många heta frågor: behovet av nytänk kring bostadsbyggandet och lokala servicelösningar, fiberutbyggnaden, hur urbaniseringsnormen bromsar landsbygdsutvecklingen, om det läggs för mycket ansvar på landsbygdens eldsjälar.
– Vi kan inte gnälla oss till framgång. Vi ska jobba hårt men inte gnälla. Eldsjälar är jättebra. Men det är orimligt att utbyggnaden av fiber ska hänga på några pigga pensionärer på landet, sa Eskilstunas kommunalråd (C) Arne Jonsson.
– Grejen är att jag tror att man ska gnälla. Man kan också protestera sig till förändring, sa Tidholm i sin avrundande reflektion.