Kön var jättelång utanför kyrkporten, när kören övade in i det sista i onsdags kväll i S:t Botvids kyrka. Men efter en halv timme var alla på plats och ingen verkade klaga utan det vinkades glatt mellan publik och sångare.
Så var det heller inte en vanlig kör som gav julkonsert. Däremot var det tydligt att många svängiga och glada sångare väntat på detta tillfälle, dock nästan bara damer. De nappade på det rikstäckande konceptet Joyvoice och har övat ihop en gång i veckan i tre månader. Och lärt sig alla texter utantill OCH att verkligen ta fram texten. Så BRA! Det här är jag, sjöng de kaxigt, och satsade pang på orden We Are Warriors.
Alla har väl inte kommit lika långt med att sjunga ut. Eller med att gunga åt höger fot på ettan i takten. Eller klappa i händerna samordnat.
Men helheten fungerade bra, även när de ibland sjöng i stämmor. Och nog blev jag gripen av första, starka sångens budskap, att vi sjunger en sång till alla dem som ingen frågar efter.
Gospel fungerade också alldeles jättebra, speciellt med en sådan ledare som Emma Karlsson, som hela hon visade hur det skulle svänga av glädje i sådant som Go Tell It On The Mountain.
Förinspelat komp lät ok, fast det strulade en del, men sångsolisten Andrea Wallenberg hoppade elegant över orden Stilla Natt, som musiken redan passerat, och började på Heliga Natt, så hon skulle synka med kompet.
Ett tag var jag lite småsur över att kören inte fick sjunga mer utan stå och vänta. Men säkert var det så att tiden inte räckt för att öva in mer.
I stället fyllde rutinerade kvartetten PEAK ut med många sånger. Och gärna lyssnade jag på omväxlingen av solosång och stämsång från Andrea Wallenberg och Emma Karlsson, fast jag efter ett tag tyckte att deras sånger var alltför lika varandra i budskap och musik.
Men vilka vackra röster, som gjorda för varandra: ljusa, rena, okonstlade. Kanske bör dock Emma Karlsson sänka ett tonsteg i So This Is Christmas, om det nu inte bara var ett litet svaj på högsta höjden.
Då lät duon Emma & Greta mer olika, lite på gott och ont, men stod för mycket av julstämningen, både i mer allvarligt religiösa Mary Did You Know Your Baby Boy och mer profant glittriga Julen är här.
Konserten arrangerades av två elever som studerar Event, och en av dem ville lite anspråkslöst också sjunga en låt. Minsann, det blev en rätt bra version av Leonard Cohens Halleluja, med inlevelse i de allvarliga orden.
Ett tips är att publiken gärna som information ska få ett papper med namnen och låtarna med sig hem.