Så många nyanlända har etablerat sig i Oxelösund

2015 kom den stora flyktingsströmmen till Sverige. Nu har statistiken kommit för hur många som har etablerat sig i Oxelösund sedan dess – och det ser bättre ut än vad många vågat hoppas på.

2015 kom den stora flyktingsströmmen, men antalet nyanlända som placerats i Oxelösund är ganska jämnt mellan 2014, 2015 och 2016. Totalt handlar det om 677 personer exklusive asylsökande i anläggningsboende eller i eget boende (EBO). Bilden är från Stockholms central hösten 2015 där flera Röda korsaktiva från Sörmland deltog i mottagandet.

2015 kom den stora flyktingsströmmen, men antalet nyanlända som placerats i Oxelösund är ganska jämnt mellan 2014, 2015 och 2016. Totalt handlar det om 677 personer exklusive asylsökande i anläggningsboende eller i eget boende (EBO). Bilden är från Stockholms central hösten 2015 där flera Röda korsaktiva från Sörmland deltog i mottagandet.

Foto:

Övrigt2018-03-07 06:00

72 procent. Så många av Oxelösunds nyanlända flyktingar har en egen försörjning två år efter att de kom till Oxelösund.

– Vårt mål var 50 procent efter den tvååriga etableringstidens slut, så det här är väldigt bra. När vi satte målet 2015 hade vi inte så mycket att utgå från. Det var en chansning, men vi ville ha en hög ambitionsnivå, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Linus Fogel (S).

Han menar att det ofta tar 5–6 år för en kommun innan 50 procent når egen försörjning. I ett uttalande på regeringens hemsida pratar arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) dock enbart pratar om hur många som får sin försörjning från ett arbete i Sverige.

– Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Enligt nya siffror ser vi nu att det går mycket snabbare. Nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 hade jobb efter fem år, säger hon.

[fakta nr="1"]

Men egen försörjning menar dock Oxelösunds kommun att en person inte uppbär ekonomiskt bistånd utan har ett arbete, ett subventionerat arbete, eller studerar. Att man räknar på två år beror på att det är den tid staten betalar ut en etableringsersättning till kommunerna. Därefter får kommunen själv stå för eventuella kostnader. När kommunen säger 72 procent av de nyanlända flyktingarna räknar de enbart de i arbetsför ålder och inte skolungdomar eller pensionärer.

– Det är klart att det är jätteviktigt att de hittar sin egen försörjning. Ska vi betala ut ekonomiskt bistånd till många av dem efter två år blir det en jättetuff ekonomisk situation.

Är två år för kort tid?

– Ja, det är en väldigt kort tid, det pekar alla siffror på. Jag tycker den tiden är för lättvindigt satt. Sedan hamnar alla kostnaderna på kommunerna som tagit ett stort ansvar för de som inte hunnit etablera sig. Det kan bli en vinst på sikt, men en hög kostnad initialt, så det är klart att det är jätteviktigt att vi lyckats så pass bra.

Fogel pekar på bland annat på Drivhusets verksamhet, men menar att det finns många andra faktorer.

– Vi har många flyktingar från Syrien som är välutbildade. Men åldern har en stor betydelse. Äldre står inte för sin egen försörjning och yngre går direkt in i skolsystemet, säger han.

Etableringstiden på två år

Under de etableringstiden, de två första åren efter att en nyanländ fått uppehållstillstånd, får kommunen ett schablonbelopp av staten på 133 200 kronor för en person som inte har fyllt 65 år och 80 300 kronor för en person som har fyllt 65 år.

Något som bland annat ska täcka utbildning i svenska för invandrare, tolkar och särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg.

Alla kommuner får även en grundersättning varje år. Ersättningen motsvarar fem prisbasbelopp. Summan för 2018 är 227 500 kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!