De flesta kommuner i landet har lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser de senaste åren och även på nationell nivå syns en svag minskning, enligt Naturvårdsverket. Men utvecklingen går långsamt.
I Sverige finns ett långsiktigt mål om att ha nettonollutsläpp senast år 2045. För att nå dit måste Sveriges utsläpp minska med fem till åtta procent om året, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker, på Naturvårdsverket.
– Det vi sett nu är en minskning med ungefär en procent, för tredje året i rad. Alla behöver göra någonting, vi som individer, näringslivet och det offentliga.
En överflyttning från personbilstrafik till kollektivtrafik är väldigt betydelsefullt i omställningen, menar Jonas Allerup vidare.
– Det är en väldigt stor del av lösningen med stor potential att minska utsläppen, säger han.
Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar men de kan enligt Jonas Allerup vara väldigt bra på att skapa tryck underifrån.
– Man behöver inte vänta in de nationella riktlinjerna, utan här tror jag att kommuner och regioner kan göra väldigt mycket.
Trots behoven av att fler åker kollektivt, för att minska utsläppen, har vi i Sörmland bara gjort omkring 50 kollektivtrafikresor per invånare och år, de senaste åren.
Kollektivtrafikresandet ökar visserligen: mellan åren 2016 till 2018 har vi sett en ökning från 47, 8 resor till 52, 4, enligt Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och siffror från Trafikanalys, som nyhetsbyrån Siren har hämtat från kommun- och landstingsdatabasen. Men Sörmlands siffror ligger långt under rikssnittet, som legat på omkring 155 resor per individ de senaste åren.
19-åriga sörmlänningen Nathalie Svärd åker gärna tåg när hon ska resa långt, som i dag, då hon ska till Göteborg. Till vardags blir det dock en del bil, även om hon också åker buss i Eskilstuna, där hon bor. 52 kollektivtrafikresor per år låter lite tycker hon.
– Att bussarna åker oftare och på bättre tider, det skulle få mig att åka mer buss. Ibland blir det att man kommer för sent eller för tidigt till någonting, säger hon.
Per-Anders Staav, ordförande i pendlarföreningen Trafik i Mälardalen, tror att det måste bli billigare att åka tåg, om fler ska välja det som färdmedel. Han jämför med region Skåne, där varje invånare reste kollektivt cirka 120 gånger under 2017.
– Region Skåne har mycket lägre priser för resenärerna, och det är inte så att tågen kostar mindre att köra där. Det som sker är att den enskilda resenären betalar mindre andel av kostnaden för tågets drift, men med fler resenärer så är den totala driftskalkylen positiv. Med en lägre prisbild skulle fler kunna åka tåg, säger Per-Anders Staav.
Han tror också att pålitlig och korrekt information till resenärerna är avgörande.
– Om tåget blir sent, måste jag kunna säga till chefen hur sen jag blir. Hon vill inte veta om tågen går med 87 procents punktlighet utan om jag hinner till mötet eller inte.
Han åker själv bara bil i specialfall och uppskattar kollektivtrafiken möjligheter till smidighet.
– Det handlar om vad man gör på resan. Jag jobbar, läser, lyssnar på musik, kreativa saker. Om jag satt i bilen skulle jag vara upptagen med att köra. Det är klart att det går väldigt fort att ta bilen ibland, och man slipper bytestider, men det går också ofta fortare att ta sig fram kollektivt, om man i bilåkandet tar med sådana bitar som att hitta parkeringplats med mera.
Enligt Matthias Pfeil, utredare och analytiker på Sörmlands kollektivtrafikmyndighet är en prissäkning på tågtrafiken inte aktuell.
– Nej, vi siktar på ungefär samma prisbild som vi har nu.
De nya Mälartågen, som i år sätts in i trafik på linjerna Svealandsbanan, Sörmlandspilen, Nyköpingsbanan och Uven kostar sammanlangt 3, 5 miljarder. Sörmland och länets kommuner står för ungefär hälften.
– Det är stora kostnader som vi måste se till att finansiera, säger Matthias Pfeil.
De nya tågen och fler avgångar är faktorer som gör att Matthias Pfeil hoppas att resandet med tåg kan öka ytterligare. När det gäller busstrafiken siktar myndigheten på att förbättra anslutsningstrafiken till och från tågen.
– Pendlarbiljetten Movingo, som gäller för både regionala tågresor och resor i den lokala kollektivtrafiken har gjort att vi fått fler resenärer, men det ställer krav på oss att vi matchar buss- och tågtidtabeller, säger han.
Han är hoppfull och menar att mycket tyder på en utveckling där kollektivtrafiken blivit mer attraktiv. Samtidigt menar han att Sörmland tyngs av att vi inte har någon självklar länshuvudort, jämfört med till exempel Örebro (45, 4 resor med kollektivtrafik per individ 2017) och Västmanland (53, 6 resor med kollektivtrafik per individ 2017).
– Vi har en lite mer utspridd befolkning i Sörmland och därför är det svårare att skapa en effektiv och attraktiv kollektivtrafik, säger Matthias Pfeil.
Monica Johansson (S) ordförande i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet säger att det forsatt behövs satsningar på en kollektivtrafik som går på de tider som är efterfrågat.
– Vi jobbar ständigt för att öka andelen som reser kollektivt. Vi ser att det ökar, att allt fler väljer att åka kollektivt år för år, och därför är det så viktigt att det fungerar. Vi ska inte glömma att vi i Sörmland har haft en ganska god tradition av bilåkande, med många som bott utanför tätorten och tagit bilen in till stan. Det har tidigare funnits gott om parkeringsplatser och varit bekvämt att åka bil. Men fler vill ha ett hållbart resande nu för mijlöns skull. Vi ska jobba med biljettsystemen, det ska vara lättförståeligt och med en kollektivtrafik där buss och tåg hänger ihop, säger hon.