Samtliga skolor i Gnesta kommun har en egen likabehandlingsplan, vilket är ett styrdokument som fastställer hur man konkret ska jobba mot diskriminering och kränkande behandling. Det kan handla om allt från att man har rastvakter och rogivare på skolgårdarna till att man jobbar med genuskartläggningar och att lyfta frågan om mobbning i klassråd.
Hur man arbetar mobbningsförebyggande kan med andra ord variera från skola till skola, men nu vill barn- och utbildningschef Christina Thunberg skapa ett gemensamt ramverk.
– Skolorna har sin likabehandlingsplan och alla vet vad de ska göra, men jag tycker att det är viktigt att vi har ett sådant. Om man byter skola ska både elev och vårdnadshavare kunna känna igen sig, säger Christina Thunberg.
Den 1 januari kom Skolverket med nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering i skolor. Nu har skolor en skyldighet att genomföra åtgärder enligt ett övergripande ramverk.
– Precis det som jag vill ha, säger Christina Thunberg.
En arbetsgrupp har nyligen bildats med representanter från Gnestas skolor som har lång erfarenhet av att jobba med frågor som rör mobbning och kränkande behandling. Arbetet är fortfarande i sin linda, men ambitionen är att det gemensamma ramverket ska kunna implementeras redan till höstterminens start.
– Jag ska vara med på nästa möte och se hur långt man har kommit, säger barn- och utbildningschefen.
Ulrika Yngerlöv, lärare på Kvarnbackaskolan i Stjärnhov, är en av dem som har handplockats till arbetsgruppen. En av de konkreta metoder hon kan tänka sig skulle kunna bli gemensam för Gnestas samtliga skolor är personal som bildar antimobbningsgrupper.
– På de större skolorna finns det redan kamratstödjare, men här är alla vuxna också ansvariga, säger hon.
Christina Thunberg understryker också vikten av ett systematiskt arbete som genomsyrar hela skolverksamheten när man jobbar mot mobbning.
– Varje dag ska man jobba för att säkerställa att ingen elev blir utsatt, inte först när en händelse dyker upp, säger hon.
Christina Thunberg tror även att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på skolorna kan få effekt på kommunens övergripande mål att få upp elevresultaten.
– Elever som inte mår bra och som på ett eller annat sätt blir utsatta presterar inte så bra i skolan, säger Christina Thunberg och tillägger:
– Man kan få men för livet också.