Just nu firar Europas ledare triumfer på löpande band och det talas om "vit rök" i Bryssel. EU-parlamentet, kommissionen och jordbruksministrarna enades slutligen om en ny och mer miljövänlig jordbruksbudget i onsdags. Samma dag spikade finansministrarna hur krisande banker ska räddas. Och veckans största bedrift hittills är att parlamentet, kommissionen och medlemsländernas regeringar i går skakade hand på den nya långtidsbudgeten för åren 2014-2020.
Som om det inte räckte drog unionens toppmöte igång i går och nu är det ungdomsarbetslösheten som ska få sig en omgång. Läget är katastrofalt i södra Europa och som bekant är det surt även i Sverige. Att budgeten är klubbad är ett stort plus för att skapa jobb till unga, tycker de EU-politiker som gillar bidrag och stimulanspaket. Med budgeten på plats kan nämligen sex miljarder euro brytas loss till det ungdomsjobbsprogram som man beslutade om tidigare i år, rapporterar EUobserver.com (27/6).
Att särbehandla en åldersgrupp på arbetsmarknaden är fel väg att gå. För det första är siffrorna uppblåsta. Att ferielediga universitetsstudenter och 15-19-åringar räknas in blir skevt eftersom de i huvudsak är sysselsatta med studier. I stället för alarmerande knappa 25 procent är 9,7 procents ungdomsarbetslöshet mer korrekt (Eurostat). Det är lägre än den totala EU-arbetslösheten på 11 procent.
I länderna där ungdomsarbetslöshet skapar fetast rubriker (som i Grekland och Spanien) är den endast en fjärdedel av all arbetslöshet, poängterar Daniel Gros som är chef på Centre for European Policy Studies (European Voice 13/6). Är det något land som bör oroa sig för sina ungdomar så är det exempelvis Sverige, där ungdomsarbetslösheten motsvarar 40 procent av den totala, skriver Gros.
Särbehandlingen av unga kan ifrågasättas på samma sätt som vi ifrågasätter en integrationsministers existensberättigande. Visst kan grupper på arbetsmarknaden ha olika särdrag. Men det är EU:s strukturproblem som borde bekämpas i grunden; trögrörliga arbetsmarknader och misskötta statsfinanser är några av de grövsta problemen. Tack vare striktare kontroll och mer moderna budgetar rör det sig sakta i rätt riktning.
Bidrag och specialprojekt är inte vägen till jobb. Det illustreras av den haussade arbetsförmedlingen Eures som skulle lösa hela problemet med missmatchningen i unionen. Resultatet? En jobbank som totalt missmatchar de sökande med jobbannonser på språk som de inte förstår.