Scenkonst i nytt ljus
Kolhusteatern i Hälleforsnäs är varje sommar skådeplats för djärva teateruppsättningar. I år tänjs gränserna ytterligare. I kväll är det premiär för Norrsken, en föreställning som förenar cirkus, dans, teater, musik och konst.
Men skenet bedrar. Här snackar vi unga, internationella världsartister. VM-medaljörer, Truxapristagare, Jerwood Award-vinnare, Bessy Award-vinnare. Okända priskategorier för gemene man kanske, men i showbusiness tunga och välkända pris.
Det är tyskar, amerikaner, svenskar och engelsmän som ingår i truppen. Precis så som det ska vara på en cirkus eller ett kringresande teatersällskap. Många nationaliteter. I kväll ska de upp till bevis. Föreställningen Norrsken är inte cirkus, inte teater, inte dansshow, inte varité. Det är en mix, en blandning. Lynx och Elias Wåhlund kallar konstformen för New stage.
Norrsken har spelats tidigare. Premiären genomfördes i London, på teatern The Tabernacle i stadsdelen Notting Hill. Zin-Lit hyrde teatern vilket kostade 14.000 kronor. Per dygn. Ett vågspel, men sådana gillar paret Elias och Lynx, Zin-Lits grundare. Det gick ihop både konstnärligt och ekonomiskt till sist.
Kolhusteatern i Hälleforsnäs ligger inte riktigt lika centralt som Zin-Lits premiärteater, men detta scenrum har många andra fördelar. Inte lika dyrt. Högt i tak. Djup. Smuts, damm och mycket sparsamt ljus. En ruffig bakgrund. Dessa förutsättningar har förändrat föreställningen. Regissören Walter Ferrero kallades in enbart för att koreografera efter Kolhusteaterns spännande scenrum.
Han har följt det manus som Elias och Lynx har skrivit. Men utvecklat och anpassat spelet efter den nya lokalen och de nya aktörer som deltar. Walter Ferrero försöker vara öppen för vad ensemblen kan tillföra. Demonregissör är inte ett passande epitet.
Envis är han däremot. Gång på gång får artisterna göra om en enkel scen där bollar ska kastas enligt ett uppgjort mönster. En sekunds fördröjning. Gör om!
Han ger sig inte förrän det blir bra, teaterviskar Lynx under en andningspaus.
Ett sprött piano och en enkel gitarr ackompanjerar repetitionen. Det är inte lätt att se hur slutresultatet kommer att te sig. Träningskläderna saknar varje uns av glamour. Det är kvavt. Det luktar svett. Ljuset är på plats, ljudet har ännu inte anlänt. CD-skivan är på väg från Flen. Bara en sån sak.
Vad är det då för galningar som åker kring i Europa för att försöka förnya scenkonsten och framföra sin konstart? Som ägnar sig åt luftakrobatik, jonglering, golvakrobatik, skådespeleri, musicerande. De verkar ganska sansade och mycket målmedvetna. Välutbildade på olika cirkusskolor.
Flera av dem kan försörja sig på sin konst. För en utomstående förefaller steget mellan elitidrott och New stage ganska långt. Men enligt Monika Väthbruckner så är det mer regel än undantag att de som tävlar i Tyska hjulet så småningom går vidare till showbusiness. Elitgymnastik innehåller moment av både artistisk färdighet och teknisk briljans. Själv har hon också en bakgrund om balettdansare, en färdighet som kommer väl till pass i Kolhusteaterns uppsättning av Norrsken.
Norrsken på Kolhusteatern kommer att spelas åtta gånger, med premiär i kväll, onsdag.
Agneta Svensson
Så jobbar vi med nyheter