Bland sågspån och plank inne på Ålberga snickeri förvånas Gunnar Carlsson och Anders Gustavsson över att just SD är så pass stora på orten. Båda pendlar till jobbet och bor på annan ort, men känner inte igen jordbruksbygden kring Kila och Ålberga som typiskt SD-vänligt. Förklaringen måste finnas i Stavsjö, tror de.
I valdistriktet Kila som består av Ålberga och Stavsjö nästan tredubblades stödet till Sverigedemokraterna i förra valet och blev det distrikt där SD hade näst starkast stöd i hela Nyköping.
Jag tror att vi blir största parti med mellan 30 och 35 procent
Thom Zetterström (SD)
Men även Stavsjöbor förvånas.
– Det kan jag inte riktigt förstå, säger Mia Åström som har bott utanför Stavsjö sedan 2001.
– Jag har aldrig hört någon tala om det här. Sedan finns det ju alltid gnällspikar, men de är inte så många här.
Är "gnällspikar" mer benägna att rösta på SD?
– Jag tror det. De som alltid hittar fel på allt och gnäller i stället för att ta tag i saken och försöka få till en förändring.
[fakta nr="1"]
Det är så hon och många andra Stavsjöbor beskriver orten. En plats där människor ser till att fixa det de vill ha gjort i stället för att vänta på att politiker och myndigheter ska göra det åt dem.
– Vi löser våra egna problem, det är vårt signum. Vill vi ha nåt så fixar vi det. Jag ser inte oss som ett SD-starkt samhälle, säger Jonas Carlsson Malm, delägare i Stavsjö krog och i årets val med på Moderaternas kommunlista.
Det är påtagligt att SD gjorde ett bättre val på landsbygden än inne i centrala Nyköping 2014. De 13 sämsta distrikten för SD finns i stan och de 15 bästa är alla på landsbygden.
– Ju längre bort från stadskärnan man kom desto starkare stöd hade vi, säger Thom Zetterström.
– Jag vet inte varför. Det går emot all logik. Om det är invandrarfrågan som avgör är man inte direkt drabbad av invandrare i Tystberga eller Vrena eller så.
Kanske beror det starka stödet för SD på landsbygden på att många känner sig bortglömda av politiken, tror Monica Svensson, född och uppvuxen i Stavsjö.
– Det är inte lätt att bo på landet om man inte har bil. Men jag känner mig inte bortglömd här. Det är sån fart på bygden och vi har fått stöd från politikerna.
Men så har det inte alltid varit.
Några månader före förra valet kom ett besked från myndigheterna som oroade många Stavsjöbor. 150 asylsökande skulle placeras på Stavsjö värdshus som hade stått tomt länge och nu skulle fungera som asylboende.
– Det fanns en oro till en början, minns Gunnar Casserstedt, vd i Kiladalens utveckling AB.
– Migrationsverket agerade släpphänt och kommunen höll sig borta.
När det sedan väl blev dags för asylsökande att flytta in fick det lilla samhället i Nyköpings ytterkant mycket kort tid att förbereda sig. "Vad kommer folk att rösta på om myndigheterna beter sig på det här sättet?", frågade sig Gunnar Casserstedt hösten 2014.
Jag känner mig inte bortglömd här
Monica Svensson, Stavsjöbo
I efterhand beskriver Stavsjöborna det som skedde som positivt. Samhället slöt upp, hjälpte till, knöt kontakter med de nyinflyttade Stavsjöborna.
– Det är klart att det blev en situation som vi inte var vana vid. Men det som skapades när de väl kom var helt fantastiskt. Alla hjälpte till och alla bjöd in, säger Jonas Carlsson Malm.
Som Moderat hoppas han givetvis på en förändring i Kila-distriktet. Hur det blir vet vi om någon vecka. Opinionsmätningarna pekar uppåt för SD och Thom Zetterström har förhoppning om ett gott valresultat.
– Jag tror att vi blir största parti med mellan 30 och 35 procent i riksdagen. I Nyköping tror jag inte att vi fördubblar vårt stöd, men att vi går från sex till nio mandat. Det har alltid funnits ett glapp i förhållande till riks och det glappet finns kvar.
Ännu starkare stöd hade SD i Lunda, men Tystberga