Sex timmars väntan på akuten
I över sex timmar fick Hildur Olofsson och hennes sjuke make vänta på akuten på Nyköpings lasarett. Jag vill inte behöva åka dit någon mer gång, säger hon om erfarenheterna från en lång, lång måndagskväll.
Den här måndagen tillkom ytterligare ett problem: urinen var kraftigt blodblandad.
Jag ringde till akuten och frågade hur vi skulle göra. Jag undrade om det räckte att vi kontaktade vårdcentralen morgonen därpå. Men på akuten sade de att jag borde packa en övernattningsväska och att vi skulle komma in genast.
Hildur är själv 79 år fyllda.
Jag ser inte riktigt bra längre. Det har blivit svårare att köra bil i mörker men det var ju tvunget, säger hon om resan från Nävekvarn in till sjukhuset.
Väl på plats vidtog så väntan. Ett urinprov togs innan det åter var dags att vänta.
Timme efter timme gick utan att något hände. Folk kom och gick. Många som kommit in efter oss och inte såg ut att vara så värst illa däran blev behandlade och fick åka hem igen. Vi fick sitta kvar och vänta, berättar Hildur Olofsson.
Inte kom det någon och pratade med oss heller. Efter några timmar frågade jag i alla fall om de möjligen hade glömt bort oss. Fast det sade de att de inte hade. De sade att de som var sjukare måste gå före.
Efter fem timmars väntan visades paret in i ett undersökningrum. Då var både Hildur och hennes man mycket trötta. Trötta och frusna in i märgen.
Det blåste så från ventilationen och man fryser så lätt när man blir gammal, säger Hildur Olofsson.
När ytterligare en och en halv timme gått dök så en doktor upp.
Maken ordinerades antibiotika för konstaterad urinvägsinfektion. Så klockan halvtvå på natten fick vi åka hem igen, berättar Hildur Olofsson.
Parets dotter, Siw Hallme, är upprörd över den behandling hennes föräldrar mötte.
Sex och en halv timmars väntan utan att någon knappt bryr sig, så får man bara inte behandla gamla människor, säger hon, och berättar att upplevelsen tog hårt på föräldrarnas krafter.
Mamma fick ligga till sängs dagen efter. Både mamma och pappa var jätteledsna över den nonchalans de upplevde.
Jag hoppas att jag inte behöver åka tid någon mer gång. Man känner sig maktlös och utelämnad, säger Hildur Olofsson själv.
Roger Sidestam, tjänstgörande chefläkare på Nyköpings lasarett, bekräftar att den kväll makarna Olofsson besökte akuten var mycket ansträngd.
På bara fyra timmar kom 19 patienter in, flera med stroke, bröst- och buksmärtor. Den typen av riktigt allvarliga sjukdomsfall måste naturligtvis prioriteras och gå före, säger Roger Sidestam samtidigt som han beklagar makarna Olofssons långa väntan.
Verksamheten måste ju planeras efter någon sorts genomsnittsbelastning och då kan det tyvärr bli så här ibland.
Så jobbar vi med nyheter