– Det blir 198 kronor. Vill du skänka två kronor till välgörenhet? säger tjejen i kassan.
Kön ringlar lång i affären och du skruvar på dig. Två ynka kronor, hur snål måste man inte vara för att behålla dem själv?
Att runda av beloppet är ett av många nya, smarta sätt som ska få oss att glänta på plånboken. En annan modell är att företaget donerar några slantar när du köper en viss sak. Till exempel ger Kappahl just nu 20 kronor till Bris för varje barnplagg som säljs ur en särskild kollektion. Och du kanske har lagt märke till ICA:s rosa varor, där 1,50 för varje salladspåse och vindruvsask går till forskning om bröstcancer. Ju mer du handlar - desto mer skänker företaget. Allt fler bolag deltar i välgörenhetsivern, särskilt nu kring jul. Så många att deras kampanjer har blivit en stark motor för välgörenhetsorganisationerna.
– Det är inte längre så mycket som samlas in den traditionella vägen i bössor, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll.
Hon sammanställer det svenska givandet varje år, och ser summorna växa. Förra året gav svenska privatpersoner 5,8 miljarder kronor till välgörenhet, en halv miljard mer än året innan. Svenska företag har i sin tur femdubblat sina gåvor de senaste åtta åren. Om givmildheten hållit i sig även under 2014 år är för tidigt att säga, men allt tyder på att vi får se ett nytt rekordbelopp, menar Lena. Flyktingkatastrofen i Syrien och Ebolautbrottet i Västafrika är händelser som troligtvis ökat lusten att göra gott. Just ebolan fick till exempel Ikea att donera 45 miljoner på ett bräde till Läkare utan gränser, vilket i sin tur gav rejält med positiv publicitet.
Men vad fyller välgörenhetsarbetet för funktion för företagen? Är de genuint engagerade i att skapa en bättre värld, eller är kampanjerna och de stora bidragssummorna ett sätt att snylta goodwill?
Förmodligen lite av båda, tror Kristoffer Lönnström, vd på reklambyrån Care of Lönnström i Nyköping. Å ena sidan har allmänhetens och de anställdas krav på att företagen ska ta samhällsansvar ökat enormt. Å andra sidan är de knappast ideellt arbetande välgörare, utan vill oftast växa och tjäna ännu mer pengar.
– Varumärken i dag handlar ju om folks åsikter. Du ska känna något för alla varumärken du stöter på. Träffar man rätt med en kampanj som känns äkta och relevant så kan det i bästa fall få oss att tänka "jag gillar dem lite", säger han.
Restaurangen Bernhard i Nyköping anordnade nyligen en insamling till Barncancerfonden, där alla som gav pengar var med i utlottningen av ett julbord. Initiativet lovordades och likeades friskt av följarna på Facebook, men att det skulle ge bra PR var absolut inte syftet, menar Lina Hallbäck, marknadsansvarig på krogen.
– Vi ville göra något som berörde. Så vi funderade på hur vi skulle få människor att öppna sina plånböcker och faktiskt ge, och kom fram till att vi att vi lottar ut det finaste vi har.
Varför blev det just Barncancerfonden?
– Vi har själva småbarn och har turen att de är friska och mår bra, men det är det inte alla som har. Det är mycket insamlingar runtomkring och vi känner väl att alla behöver bidra och göra någonting. Förra året gav vi vår dricks till bröstcancerföreningen Aurora.
Har du funderat över hur det påverkar bilden av er?
– Nej, eller ja, det blir ju inte negativ reklam. Fast samtidigt har det inte med Bernhards grundverksamhet som restaurang och matupplevelse att göra. Men det blir en positiv mening med att man försöker göra någonting. Jag tror att fler och fler känner efter vad de kan göra. Det finns ett större intresse i dag av att hjälpa andra, säger Lina Hallbäck.
Pernilla Bard, grundare till organisationen Social Initiative, håller med. Hon jobbar med att matcha företag med olika välgörenhetsprojekt.
– Jag tror att det dels beror på att hur hela hållbarhetsfrågan har utvecklats, det spiller över i ett samhällsengagemang. Sen har också den yngre generationen pushat på. När de går in i arbetslivet vill de kunna skriva under på företagets värderingar, säger hon.
Och så finns det en tredje anledning som Pernilla lyfter upp. Att klyftorna ökar i samhället och att allt fler företag inser att de nog måste göra något, för att staten inte längre gör det.
– Någonstans har det skett en förändring i Sverige, där människor känner att de vill ta egna initiativ, säger hon.
Hur de olika välgörenhetskampanjerna faller ut varierar stort. Via Cancerfonden, som är en av de största organisationerna i Sverige, kan företag som vill bidra köpa banners till sin hemsida för 5000 kronor. För 50 000 får de en artikel på cancerfonden.se. Sådana upplägg väger lätt, tycker reklamaren Kristoffer Lönnqvist.
– Nästan alla har väl någon gång fått ett utskick där det står att i stället för julgåvor har vi satt in 5000 kronor till Rädda barnen. Den typen av engagemang är ganska meningslös i dag. Många betraktare ser igenom det och undrar om de verkligen brinner för Rädda barnen, eller köper sig fria från ett problem.
I många fall tror han att företagen känner sig jagade av alla andra kampanjer runtomkring och smått panikartat tar enklast möjliga lösning. Precis som privatpersoner med dåligt samvete köper de sig fria från stressen och pressen.
– Det är helt sjukt att man som företag kan göra en inbetalning på 5000 spänn och sen känna att man har gjort något. Eftersom vi privatpersoner har kommit så långt att vi ser igenom det, kan vi snarare bli förbannade. Skulle jag till exempel få ett sådant mail från Schell, som omsätter typ 8000 miljarder, så tycker man ju att de är snåljåpar, säger Kristoffer.
Är välgörenhet överhuvudtaget ett bra sätt att bättra på förtroendet hos oss konsumenter?