Skolbussarna dyra för kommunen
Busskorten är dubbelt så dyra i grundskolan som på den öppna marknaden. Skolan i Nyköping smygsubventionerar kollektivtrafiken med en kvarts miljon kronor under vårterminen, säger moderata skolpolitikern Anniola Nilsson.
Men när skolan betalar busskortet kostar det drygt 600 kronor i månaden. Alltså 350 kronor mer. Moderata skolpolitikern Anniola Nilsson tycker att kommunen subventionerar busstrafiken i smyg.
Genom att skolan betalar busskorten belastar det ju skolans budget, säger Anniola Nilsson.
Det vore bättre att ärligt visa upp hur mycket kommunen subventionerar i stället för att dölja det.
Anniola Nilsson är irriterad på att skolpolitikerna tvingas ta beslut om att dra ned på skolmat och stänga fritidsgårdar.
De här subventionerna visar att det finns andra kostnader att jaga. Socialdemokraterna säger att de vill vända på alla stenar i budgetarbetet för att hitta kostnader, men det har man inte gjort.
Oppebyskolan är en högstadieskola med många resande elever. Lennart Ström är rektor och tycker inte att busskorten påverkar skolans budget.
Visst är det mycket pengar, men jag vill också se på helheten. Om busskorten vore billigare skulle vi få mindre pengar till skolan så för vår del skulle det nog inte göra någon stor skillnad.
Totalt kostar busskorten för Nyköpings högstadieelever 4,8 miljoner kronor under vårterminen.
I dag har 104 högstadieelever som bor utanför Nyköpings tätort busskort för att åka till och från skolorna. Vårterminens busskort kostar skolan 3 630 kronor. Det betyder totalt 377 520 kronor.
Om dessa elever i stället köpte sina busskort själva skulle de få betala 250 kronor i månaden, totalt 1 250 kronor. Då skulle kostnaden bli 130 000 kronor istället.
Mellanskillnaden, 240 000 kronor, är den subvention som kommunen betalar till Länstrafiken.
Det är kommunens underskottstäckning, säger Göran Gullbrand, områdeschef för Länstrafiken i Södermanland.
Enligt lagen är kommunen skyldig att se till att eleverna kommer till sin skola.
Och det är en radikal skillnad på det pris som skolorna betalar och det som tas ut för ett vanligt månadskort, säger Göran Gullbrand.
Länstrafiken ägs av landstinget och de sörmländska kommunerna tillsammans. Därför delas också subventionerna lika, landstinget tar hälften och kommunerna delar på den andra halvan.
För gymnasieleverna är subventionen annorlunda. De räknas som vuxna arbetspendlare och då tar landstinget en större del av subventionen.
Därför blir deras terminskort billigare, säger Göran Gullbrand.
Så jobbar vi med nyheter