– Jag tror att man söker den enkla lösningen och tror att om vi sätter upp en kamera så har vi löst problemet. Men vi har bara löst det så att det inte brinner på den plats kameran är riktad mot, säger Henrik Eriksson.
Under senaste året har brandlarmet gått flera gånger på Nyköpings gymnasium, Gripen. Liknande problem fanns för ett år sedan på Nyköpings högstadium. Då fördes diskussionen bland politikerna om övervakningskameror behövdes för att få stopp på bränderna. Räddningstjänst och polis rådfrågades och skolan kom fram till att kameror inte skulle sättas upp.
På fullmäktigesammanträdet i början av veckan lyftes frågan igen, nu med anledning av bränderna på Gripen. Tommy Jonsson (M) ställde en fråga till kommunalrådet Urban Granström (S) om han kunde tänka sig att sätta upp kameror.
– Det har upprepade gånger förekommit bränder på Gripen som naturligtvis stör skoldagen. Det är så klart inte acceptabelt, sade Tommy Jonsson.
Urban Granström svarade att i den mån verksamheten tycker att kameror behövs bör de sätta upp dem.
– Det finns inga hinder att införa kameraövervakning. Ser man ett behov så ska man ha det, det har jag sagt hela tiden.
Men på Nyköpings högstadium löstes problemet på annat sätt. I stället för att sätta upp kameror bör man ta reda på vad problemet beror på, ordna en organisation som gör att det finns vuxna där ungdomarna finns, säger Henrik Eriksson.
– Sedan vi började titta på frågan i mars/april förra året, när det var som värst på Nyköpings högstadium, har det upphört. Efter jul har vi haft en incident, men bara den.
På liknande sätt bör problemet lösas även på Gripen, enligt Henrik Eriksson. Inte med övervakningskameror.
– Jag vill inte ha den typen av samhälle, jag vill inte ha metalldetektorer på skolan heller. Jag vill hitta lösningar till varför människor gör saker och hitta sätt att ordna vår organisation så att vi finns där ungdomarna finns.