Skolor i Nyköping tappar var tredje elev
Högstadieskolorna Borgmästarhagen och Nicolaiskolan i Nyköping tappar mer än var tredje elev fram till 2010. Det visar prognoser som rektorerna har tagit fram. Den tidigare nedläggningshotade Oppebyskolan väntas däremot få fler elever.
2010 kommer ungefär 800 färre barn i åldrarna 615 år att gå i grundskolan. I dag är antalet barn ungefär 6 300, om fem år har siffran minskat till cirka 5^000.
Vissa skolor kommer att tappa fler elever än andra medan några skolor ökar sitt elevantal.
Skolor med överkapacitet kostar stora pengar. I höstas talades det om nedläggningar, men några sådana är inte aktuella, enligt politikerna.
I stället har man tillsatt en utredning som nu ska ligga till grund för den nya skolorganisationen.
En sak är klar, skolorna på landsbygden ska få leva vidare så långt det är möjligt. Landsbygdsskolorna har klasserna F6 och skolpolitikerna vill att de små barnen ska ha nära till skolan.
Men landsbygdsskolorna minskar kraftigt. Exempelvis kommer Stavsjö skola att tappa mer än varannan elev under den kommande femårsperioden. Även skolorna i Nävekvarn, Buskhyttan och Ålberga ser ut att mista ungefär var tredje elev.
Även de flesta F6-skolorna i tätorten väntas minska, framförallt Bryngelstorpskolan och Stenkullaskolan.
Däremot kommer Brandkärrsskolan och Långbergsskolan att växa kraftigt.
För högstadieskolorna tycks de närmaste fem åren få dramatiska omsvängningar. I höstas nämndes Oppebyskolan som tänkbar för nedläggning, men prognoserna kan nu ge skolan nytt hopp. Oppebyskolan väntas behålla sitt elevantal, enligt rektorns egen prognos. Även Östra skolans högstadium fortsätter att växa.
Däremot räknar både Borgmästarhagen och Nicolaiskolan med kraftigt minskade elevkullar. Borgmästarhagen har så kallade profilklasser, ishockey, handboll samt musik. De eleverna rekryteras inte bara från skolans eget upptagningsområde utan från hela kommunen och även från andra kommuner.
Ingen högstadieskola sägs dock vara aktuell för nedläggning. Däremot kan politikerna tänka sig att möblera om storlekarna på skolorna.
Politikerna är också öppna för att ändra i skolornas årskurser. Exempelvis 49-skolor eller inrätta fler F9-skolor.
Utredningen presenteras i mitten av februari.
Se siffrorna skola för skola i SN:s pappersupplaga i dag
Så jobbar vi med nyheter