Skolpeng ett led i att öka klassklyftorna
Den borgerliga skolpolitiken måste brytas ner och motas bort, den ska under inga omständigheter spridas i landet. I dagens storstäder går fler och fler barn till högavlönade, högutbildade och svenskfödda på de prestigefyllda innerstadsskolorna. I förortens skolor samlas fler som har invandrade, lågavlönade och lågt utbildade föräldrar.
Resurser måste istället fördelas efter behov och vi avfärdar därför alla tankar om nationell skolpeng eftersom det bygger på att alla barn har ungefär samma behov. När man har en central kommunbudget till förskola och skola kan man rikta medel till mer utsatta barn. Det går då också att sätta in stödresurser till dessa utsatta barn redan i ett tidigt skede.
Med en skolpeng ökar stadens interkommunala kostnader samtidigt som vi får betala dubbelt upp för att ha kvar vår egen offentliga skola. Kapitalen till elitskolorna tas från kommunens kassa! Det är en följd av att föräldrar kan sätta sina barn i förskolor och skolor i en annan stad eller ännu värre på en privat friskola. Då urvattnas budgeten ännu mer och den gemensamma skolan får stryka på foten igen.
Oxelösunds utbildningsnämnd hade efter årets utgång ett underskott på ungefär fyra miljoner, en minusförlust på grund av den interkommunala kostnaden och friskolornas intåg. Det är en olycklig kostnad och liberalisering som innebär att en ond cirkel har satt sitt avtryck på vår gemensamma ekonomi. Vänsterpartiet är emot friskolor. Skolpengsystem och privatskolor kan dra resurser från de kommunala skolorna och därmed öka segregeringen. Den offentliga förskolan och skolan måste få större utrymme för pedagogisk utveckling.
Vi anser att kommunen ska ha huvudansvaret för skolan, men staten ska ha en övervakande roll och det kan behövas någon form av sanktioner mot kommuner som inte uppfyller läroplanens mål. Staten ska enligt oss även ta sitt ansvar att utöver kommunernas intäkter tilldela mer resurser till kommunerna, genom statliga bidrag till den offentliga förskolan och skolan.
Det är ett måste för att få upp standarden med mindre barngrupper, minska köerna och att öka barnskötarnas och förskolelärarnas löner. Vi förkastar Catharina Håkanssons förslag om nationell skolpeng men vi instämmer i att man kan undra var de 6000 förskolelärartjänsterna som socialdemokraterna utlovade i valet har tagit vägen. För övrigt behövs det ca 10 000 förskolelärare enligt SCB, en siffra som också var med i Vänsterpartiets valförslag till skolbudget för att komma upp i en rimlig nivå i barngruppers storlek.
Patrik Renfors (v)
fd ledamot utbildningsnämnden
Johan Renfors (v) ledamot utbildningsnämnden
Agnetha Bertheau (v) suppleant utbildningsnämnden
Alexander Abrahamsson (v) suppleant utbildningsnämnden i Oxelösund
Svar: Vad jag förespråkar i min krönika är en nationell förskolepeng. Till skillnad från grundskolan finns det efter maxtaxans införande i förskolan inte mycket kvar för lokala politiker att fatta beslut om. Därför kan man lika gärna lägga pengen lika för alla direkt i föräldrarnas händer och ge dem möjlighet att välja efter eget behov. Vänsterpartiet tycks ha glömt bort vad klassamhället faktiskt står för. I klassamhället är möjligheten att välja bara förbehållet ett litet fåtal rika medan de mindre bemedlade alltid är förlorare. I kundvalssystemet är det precis tvärtom.
Catharina Håkansson
politisk chefredaktör
Så jobbar vi med nyheter