Skolstart i Beslan

De politiska effekterna i Ryssland av terrordådet oroar. Precis som befarat har president Vladimir Putin bejakat förändringar som mer för tankarna till det gamla Sovjetsystemet än till demokratin. EU-kommissionären Chris Patten, med ansvar för utrikesfrågor, riktar nu frän kritik mot dessa förändringar. Han förklarade att EU är berett att hjälpa och bistå Ryssland i Tjetjenienfrågan, men att det kräver att Moskvaledningen förmår att föra en långsiktig, mänsklig och bestämd politik. Starka utländska påtryckningar verkar vara enda sättet att få till stånd förändringar i Putins politik. Men det försvåras radikalt av att USA under Bushadministrationen anstränger sig för att titta åt ett annat håll.
Ett av de mest allvarliga problemen i Ryssland är en vacklande demokrati. Mer makt till Kreml är inte ett konstruktivt sätt att verka mot terrorismen, mer makt till väljarna vore att föredra. Ryssland, denna enormt vidsträckta statsbildning, har en lång historia av diktatoriskt och förtryckande centralstyre, alltfrån tsarvärldets envåldshärskare till kommunismens förverkligare. Detta gör sig också ständigt påmint. Putin vandrar längs en liknande stig, åtgärden att låta regionala guvernörer utses av Kreml i stället för av väljarna är det senaste exemplet.
Parallellt med detta förs en kamp mot oberoende medier och regimkritiker. Det fria ordet är en av de bästa garantierna för demokratisk trovärdighet, men för Putin ses de tragiskt nog som ett hot mot Ryssland. Att välinformerade medborgare skulle öka riskerna för framtida terrorangrepp är en teori som inte ens den ryska statsledningen borde tro på.

Skolstart i Beslan

I går startade skolterminen för eleverna vid skola nummer 1 i den terrordrabbade nordossetiska staden Beslan. Över 300 barn och vuxna miste livet i attacken för två veckor sedan. De överlevande ska försöka lära sig leva med de traumatiska minnena, livet måste gå vidare.