Skräckchock lamslår människans framsteg

Det som modifieras under människans påverkan stämplas som dåligt. Det är en lika utbredd som onyanserad uppfattning.
GMO kan göra Europa till en bioekonomi. Konceptet är att livsmedel, industrier och energiproduktion baseras på biologiskt förnybara råvaror, enligt en grupp miljö- och jordbruksforskare som skrev i Svenska Dagbladet i går (23/3).
Men kritiska röster låter sig inte tystas. GMO-odlingar har skadlig miljöpåverkan, rubbar ekosystemen och grödorna är skadliga för människokroppen. Enligt Greenpeace minskar GMO-jordbruket inkomsten till bönderna, skadar den biologiska mångfalden och kräver mycket bekämpningsmedel.
Skribenterna i Svenska Dagbladet jobbar bland annat på miljöinstitut, lantbruksuniversitetet SLU och Rädda Barnen. Som experter på hållbara ekosystem, medicin och svältkatastrofer lyfter de fram vinsterna med ett bioekonomiskt samhälle. Det handlar om pengar, kemikalieutsläpp, klimatpåverkan och hungerbekämpning.
Det är populistiskt och enkelt att spela på människors rädsla för förändringar. Vår relation till mat är känslosam – äta bör man annars dör man. I allt starkare reaktioner mot 1900-talets modernitetshets längtar vi tillbaka till det naturliga.
Många har slagit mynt på rädslan för framsteg. Att en kioskvältare skriven av Mats-Erik Nilsson heter Döden i grytan indikerar att svenskarna är skräckslagna. Författaren går till attack mot syntetiska sötningsmedel, fabriksbakat bröd och mikromat.
Den så kallade Kostdoktorn Andreas Eenfeldt proklamerar att våra gener sattes samman på stenåldern. Vi gör bäst i att äta som vi gjorde då – nötter och rötter och inga knäckebröd.
Forskningen på sötningsmedlens hälsoeffekter är skral. På stenåldern – en period på miljoner år – var medellivslängden strax över 30, delvis på grund av undernäring. Ändå bekämpar EU GMO-odling med näbbar och klor. I USA, Sydamerika och Kina utökas hektaren i rasande takt. Utan människopåverkade genförändringar skulle vi varken ha vanliga värktabletter, renrasiga hundar eller tillräckligt mycket mat, för att bara nämna några exempel.
Forskning tyder på att det finns både risker och möjligheter med GMO. Att hata eller älska är att göra det enkelt för sig. Politiker och opinionsbildare har en tjock vägg av fördomar att slå sönder för att diskussionen ska bli konstruktiv.