Slöjd som väcker minnen

Sex mycket koncentrerade personer sitter samlade runt ett bord på Trosagården. Det är Sörmlands museum som håller i en slöjdträff inom ramen för projektet "Kommer du ihåg?".

Övrigt2013-12-16 05:00

Små filt- och tygbitar, träpärlor, torkade bär, garn och klippt halm. Det är materialet som ligger samlat i små trä- och näverskålar på bordet, och som av försiktiga fingrar sätts samman till korta girlander.

– Man kan trä lite hur man vill. Sedan blir det jättefint när vi sätter ihop det till en krona, säger Karin Andersson, kommunikatör och antikvarie på Sörmlands museum.

Hon kan en hel del om gamla slöjdtekniker. Det kan Margit Eriksson, 88 år, också. Givetvis har hon egentillverkade halmbockar där hemma.

– Jag har gjort mycket vackert som jag aldrig använder. Tabletter, änglar och bockar. Halmen är skör, så du måste fukta den innan du böjer till den så att den inte går av, säger hon.

I dag måste halmen inte fuktas. Var och en gör sin egen girland till Trosagårdens oro – en sorts halmkrona som förr satt som prydnad över många julbord.

– Det är nog för att den ser lite orolig ut som den kallas så. Man hängde den över bordet, och sen satt den där och rörde sig av värmen från stearinljusen som stod under. Det var julanden som rörde den, sa man, säger Karin Andersson.

Nuförtiden är det nog få som vågar hänga torr halm över levande ljus. På Trosagården lär det inte heller hända, men en vacker oro blir det.

Och så är det ju så trevligt att sitta ned och pyssla tillsammans. Karin Andersson och hennes kollega Anny Liivamäe har i december besökt både Häradsgården och Trosagården för att slöjda med de boende, en miniturné som ingår i det större projektet "Kommer du ihåg?".

– Det är ett litet test som vi gör nu. Tanken är att det ska bli en permanent del av museets verksamhet, så att alla äldreboenden ska kunna boka in ett besök, säger Anny Liivamäe.

Det handlar om finmotorik, det handlar om att väcka minnen till liv och det handlar till stor del om att få till en mysig stund mitt i vardagen.

Margit Eriksson berättar om sina slöjderfarenheter, Ulla Korsár om sina. Anders Wedén pratar inte så mycket alls, men blir å andra sidan klar med sin girland först av alla.

Arne Larsson är för sin del en riktig skojare som med glimten i ögat delar med sig av sina bravader på området: Strumpor har stoppats och en och annan byxknapp har sytts i.

Nuförtiden är det ingen i gänget som brukar pyssla. Extra roligt, därför, att återuppliva gamla minnen för en stund.

Till och med tomten tittar förbi, men inte för att pyssla utan för att bjuda slöjdarna på äppelcider.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om