Slöjdare som vill provocera

Hemslöjd ska alltid vara så fint och vackert. Vi vill göra uppkäftiga saker som får folk att reagera, berättar Stina Pehrsdotter medan hon monterar ett galler av tovat ull i taket på Lusthuset. Det är ett möte mellan det hårdaste hårda (gallret) och ett mjukt material (ullen) som Stina tycker är spännande att jobba med.
Hon och Niclas har gjort klassiska bruksföremål i textil och trä i många år och bland annat ställt ut med Hantverksgruppen Sörmland, men vill nu tänja på slöjdens gränser och utforska skillnaderna mellan hantverk och konstföremål.
Vi har testat och experimenterat mycket. Till exempel hur det funkar att gjuta fast ull i betong eller sätta nitar på ett klassiskt trätråg, säger Stina.

Niclas tråg, fyllda med spetsiga nålar eller helt enkelt överbyggda med nät, är kanske de tydligaste provokationerna på den nya utställningen. Plötsligt har bruksföremålen gjorts helt obrukbara.
Hur många gånger har man inte sett trätråg som står tomma på ett bord bara till prydnad? Förr sa jag åt folk att de inte fick köpa mina grejer om de inte använde dem. Det har jag slutat med. Nu hjälper jag till att göra dem oanvändbara istället, flinar Niclas som tidigare arbetat som hemslöjdskonsulent på Gotland och tycker att det alldeles för mycket givna mallar i slöjdens värld.

Med sina trätråg vill han ställa saken på sin spets. Vad är konst? Vad är slöjd? Och vad är skillnaden mellan de två? Men några svar har han inte.
Nej, det är upp till betraktaren att avgöra.
Stinas tovade kvinnogestalter har också väckt en och annan upprörd känsla. Många tycker att de kurviga huldrorna med sina spretiga armar är spännande, medan andra provocerats av att kvinnorna saknar huvuden.
Jag är väldigt fascinerad av tovad ull. Det är så härligt att bearbeta ullfibrerna på ett så enkelt sätt och få ett så formbart material.

För Stina handlar övergången från bruksföremål till konstföremål också om en annan sak möjligheten att ta betalt för sitt arbete.
Det är omöjligt att ta tillräckligt betalt för textilt hantverk. De stora varuhusen öser ut kuddar, dukar och dynor som är sydda utomlands nästan gratis. Men jag lever på mitt hantverk och måste ha betalt för min arbetstid, säger Stina.
Orsakerna till att det är så svårt att ta betalt just för kvinnligt hantverk, har hon och Niclas diskuterat massor av gånger. Mest handlar det om att så många kvinnor själva syr, väver och stickar, tror de. Därmed är man inte beredd att betala dyrt för en kudde, eftersom mamma kan göra en nästan likadan.
Hemslöjdsutställningarna är fulla av små spioner som går omkring och ser vilka idéer de själva kan ta efter. Men när det gäller traditionellt manligt hantverk är det svårare. Alla har inte kunskap nog att hugga ett trätråg, medan nästan alla kan brodera, säger Niclas.

Fotnot: Utställningen i Pelles Lusthus öppnar i dag, lördag, och pågår till 17 februari. I stora utställningssalen öppnar i dag också Formgivning mot våld, en utställning av Tessinskolans estetelever. Den pågår till 27 januari.