Det omskrivs knappt i våra tidningsspalter, så därför kan det stundande riksdagsvalet i Europas viktigaste land vara nämnvärt. Inför tyska valet den 22 september är det inte gamla vanliga frågor som euron och energipolitik som är mest omtvistade. Nationella medier beskriver en "kulturkamp" om framtidens barnomsorg. I dag är förskoleplats och/eller barnbidrag reserverade för mindre bemedlade. Välbeställda mödrar som vill fortsätta jobba får betala dyrt för osubventionerad förskola. Och det är kvinnorna det handlar om; fäder har ingen rätt till pappaledighet.
I valspurten säger nu majoriteten av riksdagspartierna att mer barnomsorg och barnbidrag är högprioriterat. Kampen mot "egotrippade mödrar som vill dumpa ungarna på dagis" leds av konservativa CSU (Kristdemokratiska unionen), bayerskt systerparti till förbundskansler Angela Merkels CDU (Kristdemokraterna).
Bristen på barnomsorg är anledningen till att kvinnor i Tyskland arbetar relativt lite jämfört med övriga EU, enligt The Economist (16/8). Men för att EU ska ta sig ur den ekonomiska krisen måste hela arbetskraften utnyttjas, skrev EU-kommissionens vice ordförande Viviane Reding på kvinnodagen i våras (Europaportalen 8/3), och hänvisade till att hela 40 procent av kvinnorna i EU inte jobbar.
Tysklands ekonomi går som tåget i jämförelse med övriga Europa. Vi andra tittar storögt på och försöker apa efter. Därför är det glädjande att könsutjämning i arbetskraften och rätt till barnomsorg har blivit högprioriterat i EU:s folkrikaste land. För Sveriges del var just barnomsorg och kvinnor i arbetskraften två avgörande faktorer för jämställdheten och den ekonomiska utvecklingen under 1900-talet. Barnomsorg für alle borde bli ett europeiskt mantra.