Max Calais ser ut som vilken 23-åring som helst. Tatuerade armar, öppen blick – med en kropp som är van att träna och röra sig. Men skenet bedrar, eller snarare – för bara något år sedan var han nedbruten, med en kropp som mer eller mindre gett upp, som om han fått pyspunka.
Han arbetade stenhårt, hade tre olika jobb, sportade och ja, till slut började han känna sig krasslig, värk, olika symptom.
– Jag var som en 90-åring och kunde inte ta mig utanför min bostad, säger Max Calais.
Han sökte vård på sin vårdcentral. Ingen förbättring. Han sökte vård igen. Ingen förbättring. Han skickades runt till minst fem olika läkare, genomgick 20-tal blodprover, men inte blev han bättre.
Och för varje gång han träffade skickades till en ny läkare blev han mindre trodd.
Men smärtan i musklerna fanns kvar.
– Jag fick ingen hjälp. Det syns ju inte utanpå mig och då blev jag inte trodd, säger Max Calais.
Till slut kom han till smärtmottagningen, som bara finns vid Nyköpings lasarett. Här vid huset bredvid höghuset, rehabhuset, huserar smärtmottagningen. Här sker smärtbehandling och verksamheten sköts av läkare, sjukgymnaster, kuratorer, arbetsterapeut, rehabiliteringskoordinator, medicinska sekreterare, sjuksköterskor och vårdenhetschef.
"70 procent av våra besökare är kvinnor, många har blivit tilltufsade inom vården"
Carina van Geijt, vårdenhetschef för smärtmottagningen
Verksamheten sker dagtid, och man har inga vårdplatser.
Patienterna som kommer till smärtmottagningen har hänvisats hit från andra verksamheter. 600 remitteras årligen till smärtmottagningen.
– Det är patienter med all sorts smärta; i nerver, i muskler, i leder, efter operationsingrepp. 70 procent av våra besökare är kvinnor, många har blivit tilltufsade inom vården, säger Carina van Geijt, vårdenhetschef för smärtmottagningen.
Hon säger att antalet patienter ökar och tror att det kan bero på en ökad livspress. Så i stället för att ta ett steg åt sidan och se till sin livssituation och försöka påverka den, springer man på i det som kallas livets stig och upplever att man mår sämre.
– Vi ser allt fler yngre hos oss, fortsätter Carina van Geijt.
När patienten remitterats till smärtmottagningen görs en bedömning där man går igenom hela människan, fysiskt, psykiskt och personens livssituation, uppger Carina van Geijt.
– Vi träffar patienten, frågar om relationer, om maten, om sömn. Vi har 90 frågor i en slags screening.
Under några veckor eller längre kommer patienten på kontinuerliga besök till smärtmottagningen. Målet är att förändra förhållningssätt och att få folk tillbaka i arbete.
– Och det lyckas vi faktiskt med. Vi har inga trollspön som får bort smärtan och vi öser inte ut massa läkemedel. Vi jobbar med beteendeförändringar, säger Carina van Geijt.
Vad önskar du dig av jultomten?
– Vi har en del personal med egna avtal, min önskan är att få ha min egen personal, svarar Carina van Geijt.
Max Calais promenerar i hög fart mellan två koner i korridoren på smärtmottagningen, ett slags konditionstest. Det är en efterkontroll, ett år efter att han senast lämnade smärtmottagningen.
– I dag mår jag okej, det är ena axeln som spökar, säger han.