Först var pojken sjuk och därefter smittades flickan. Fallen har samband, berättar smittskyddsläkare Helena Hervius Askling.
På vilket sätt finns det ett samband?
– Jag kan inte säga vilket samband men vi vet att det finns en smittkedja som vi känner till och vi förstår hur smittan har gått till, säger Helena Hervius Askling.
När sattes behandlingen in för att minska smittspridningen efter att ni upptäckte första fallet?
– Vi satte in den direkt, runt pojkens kontakter, helt enligt rutin, säger Helena Hervius Askling.
Eftersom det nu är två fall, orsakad av samma bakterie, kommer den förebyggande antibiotikabehandlingen att utökas - främst för att dämpa oron.
– Nu utvidgar vi profylaxen till att inkludera en större grupp. Alla barn på Fjärilen förskola behandlas och en större grupp runt familjerna, säger Helena Hervius Askling.
På Långbergsskolan däremot, kommer inte alla klasskamrater att behandlas. Helena Hervius Askling förklarar varför:
– Vi har kännedom om smittkedjorna och vet att smittan sker i väldigt nära kontakt. Salivkontakt, familjekontakt, hemma hos-kontakt och att sova under samma tak-kontakt. En del av eleverna har haft den kontakten och ska ha profylax. Men att sitta i samma klassrum eller vara lärare till någon som bär på bakterien är ingen risk. Det vet vi och känner oss trygga med.
Bakterien, som är en meningokock, är relativt vanlig. Runt fem till tio procent av Sveriges befolkning bär på bakterien. Vad som gör att vissa, väldigt sällan, utvecklar en infektion är en Nobelprisfråga, berättar Helena Hervius Askling.
– Många bär på den bakom svalget och i näsan, speciellt barn. De flesta blir inte sjuka men några blir jättesjuka. Vi vet inte varför. Det är lite av en medicinsk gåta, säger Helena Hervius Askling.