SN reder ut julen: Om myrra, Titteliture och den byxlösa ankan

Julen är en högtid fylld av traditioner. Förutom förväntningar på tomtar, bjällerklang och snö dukas julmiddagar upp i hela vårt avlånga land.

Ordet Jul

Till skillnad från det engelska uttrycket "Christmas" så har vårt ord för vinterns högtid inget samband med vare sig Gud eller Jesus att göra.

Ordet "Jul" är ett fornnordiskt ord och ett arv från den hedniska tiden. Liknande ord finns i både fornengelskan och fornisländskan. Trots ordet överlevt ett årtusende av kristendom vet ingen ännu vad det betyder exakt.

Den elektriska sjuarmade adventsljusstaken

Den syns i vartenda fönster - nästan. Den elektriska adventsljusstaken som många förknippar med julen.

Det är ett svenskt påhitt och det var företaget Philips i Göteborg som 1937 började tillverka de elektriska ljusstakarna.

Ljusstaken knyter an till en gammal svensk tradition att låta ljus brinna under julnatten för att hålla onda makter borta och är som en hälsning till de som orkat upp till julottan.

Numera sprider sig denna svenska ljusbärare sig över hela världen med hjälp av det svenska storföretaget IKEA.

Julkalendern

Nuförtiden kan man köpa adventskalendrar med alltifrån choklad till hudkräm i. Den första julkalendern man kunde köpa i Sverige var dock gjord i papp och var tecknad av Aina Stenberg-MasOlle och gavs ut av Sveriges flickors scoutförbund. Året var 1932 och förlagan kom från Tyskland.

Först år 1960 sändes den första julkalendern i svensk television och den hette Titteliture och manuset var skrivet av Gösta Knutsson. Kalendern sändes dock inte på onsdagar då onsdagar vid den här tiden var tv-fria.

Julhyacinten

I de flesta länder anses denna ofta väldigt doftande växt vara en vårblomma. Vi i Sverige är tämligen ensamma om att utnämna hyacinten till julblomma. Den är dessutom vår mest populära julblomma. Därefter kommer julstjärnan.

Julkort

2017 skickades 20,5 miljoner julkort i Sverige. Det kan låta som en extrem mängd men i mitten på 1990-talet skickades över 60 miljoner vykort i Sverige. Traditionen började i England runt år 1843 och det var i slutet av 1800-talet som svenskarna snappade upp traditionen och började föra den vidare.

De kanske mest kända julkorten är illustrerade av konstnären Jenny Nyström. De började tillverkas 1894 och hade motiv föreställande gladlynta jultomtar. Många menar att Jenny Nyström var den konstnär som gav jultomten ett ansikte i Sverige.

Pepparkakor

Pepparkakan har sin givna plats i svensk jultradition. Varje jul konsumerar svenskarna runt tre ton pepparkakor. Nunnorna i Vadstena kloster bakade pepparkakor år 1444 och det är första gången de nämns i svensk historia även om det finns uppgifter att pepparkakorna skulle ha gjort sitt intåg långt tidigare.

De små bruna kakorna ansågs länge fungera som medicin, eller snarare de starka kryddorna i kakorna. De skulle bland annat kunna bota diarré, svagsynthet och melankoli. De skulle även främja matsmältningen och män skulle enligt uppgift bli sexuellt upphetsade av pepparkakorna.

Men varför heter pepparkakan pepparkaka? Det finns lite olika teorier om den saken. Den ena teorin är helt enkelt att de små kakorna en gång i tiden innehöll peppar (vilket de enligt dagens recept inte gör). Den andra teorin är människor långt tillbaka i tiden inte allt kunde skilja på olika kryddor och därför kallade allt starkt kryddat för peppar.

Själva kakan kommer troligen från Tyskland då det var efter tysk förlaga nunnorna i Vadstena bakade.

Julstäd

Innan alla instagramfilter och våra nutida sociala konventioner var satta så storstädade man i regel två gånger om året. Den ena gången var inför julen. Man skurade hemmet från golv upp till tak. Kopparen skulle putsas och spisen kritas och svärtas. Nuförtiden har vi det lite mer förspänt när vi helt enkelt bara kan köra ett varv med dammsugaren.

Uppesittarkväll

I dessa tider är det kanske mest vanligt att gemene man bänkar sig framför tv:n under Uppesittarkvällen. Förr om åren hade man däremot flertalet uppesittarkvällar för att hinna ikapp det man inte hunnit göra. Verktyg skulle lagas, ull skulle kardas och spinnas. Det var även vid dessa tillfällen man passade på att berätta skrönor eller bara vanliga historier. Länge tillverkades även smällkarameller och stöptes ljus. Det är inte lika vanligt i dag.

Julklappsrim

Eller julrim som det också kallas har sitt ursprung ända tillbaka till år 85. (Ja, det är ett tag sen.) År 85 i det gamla Rom gav man nämligen varandra nyårsgåvor med rim.

På 1700-talet i Sverige rimmades det friskt i alla samhällsklasser och det var kutym att vara lite elak på ett skämtsamt vis. Under åren har det inrättats rimstugor och rimlexikon för de vars fantasi eller tid inte räcker till för att hitta på fyndiga julklappsrim.

Dopp i grytan

Julen kallas ibland för dopparedagen och det har med traditionen dopp i grytan att göra. Dopp i grytan är ett sätt att ta tillvara på både spadet från skinkkoket. Men också ett sätt att mjuka upp hårt bröd för att göra det ätbart. Exakt när traditionen började med dopp i grytan finns det flera meningar om men det uppges vara "väldigt väldigt längesen".

Kalle Anka

Klockan 15.00 är det Kalle Anka och så har det alltid varit - eller ja, åtminstone sedan 1960. Det var nämligen då den byxlöse ankan gjorde entré för sin julaftonsshow.

Nästan 90 procent av Sveriges befolkning tittar på Kalle Anka och många anpassar sitt julfirande helt efter detta program. Programmet är ett potpurri av olika disneyinslag och egentligen har det mesta i programmet ingen som helst julanknytning. Det finns två undantag; delen med Plutos julgran som blir ockuperade av ekorrkändisarna Piff och Puff och sen såklart Jultomtens verkstad.

Och vad är då myrra?

De tre vise männen hade med sig varsin gåva till Jesusbarnet i berättelsen. Guld, rökelse och myrra. Myrra är en slags harts, eller kåda som de flesta skulle beskriva det som. Myrran kommer från buskar eller träd av släktet Commiphora.

Myrra har en speciell doft och har i historien använts en hel del i skönhetsvård. Myrra har även använts som smörjelseolja och vid balsamering, specifikt vid religiösa ceremonier. Det ansågs vara en lämplig gåva till en prins.

Källor:

God Jul! Från midvinterblot till Kalle Anka, Lena Kättström Höök

God Jul!, Bo Lönnqvist