Det var en månghövdad panel som på lördagen tog plats på scenen på ett fullsatt Elektron för att delta i debatten om Gnestapendelns framtid. Många ämnen hann avhandlas och infrastrukturministen Catharina Elmsäter-Svärd, M, var en av dem som fick stå till svars för det som hände i somras. Bland annat fick hon frågan om det är så att godstrafiken prioriterats högre än persontrafiken och att det var därför Trafikverkat i juni hotade med att dra in på pendeltågstrafiken till Gnesta. Elmsäter-Svärd backade inte utan medgav att så kan ha varit fallet.
– Problemet är inte att det är många som vill vara på spåren, problemen är en kapacitetsbrist. Tidigare har man tilldelat operatörerna tågtiderna ett år i taget och det har inte varit ett problem för att alla fått plats. Men nu är det trångt vissa dagar och tider. Då måste man ta upp det till diskussion, ska man ha längre ramavtal för delar av trafiken? Det är något Trafikverket ska titta på och se över.
Hon fick medhåll från Einar Schuch från just Trafikverket.
– Som det är nu har 48 operatörer sökt tågläge. Vi har aldrig sett så många sökande tidigare. Nu ser vi konsekvensen av avregleringen. Men det har aldrig varit vår avsikt att plocka bort Gnestapendeln, det var en av våra arbetshypoteser. Vi är medvetna om vikten av arbetspendlingen och vet att arbetena finns i Stockholm men att bostäderna finns utanför. Det ställer höga krav på infrastrukturen. Vi har haft möten med generaldirektören på Trafikverket och öppnat upp för framtida ramavtal.
Uttalandet om att det aldrig fanns någon avsikt att stänga ner Gnestapendeln fick bland annat Åsa Kullgren, S, från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet att reagera.
– Jag känner inte igen den bilden, att det bara skulle ha vara en arbetshypotes. I mina ögon är det tack vara engagemanget från Gnesta- och Södertäljeborna som den i dag finns kvar i den omfattningen den gör.
Hon fick stöd av Gnestas kommunalråd Johan Rocklind, S, som också tog upp Gnestapendelns roll i utvecklingen av hela Stockholmsregionen.
– Får vi inte fått ha kvar tågtrafiken kommer Gnesta ta en helt annan utveckling. Och det vet Gnestaborna, det var därför man samlade in 13 000 namnunderskrifter och det var därför ett par tusen personer samlades på torget för att protestera. Gnesta är uppbyggt efter pendeltågsstrukturen.
– Men det är också viktigt att se det ur ett nationellt perspektiv, Gnesta och pendeln behövs för hela Stockholmsregionens utveckling.
Han efterlyste också en tydligare politisk styrning.
– Man bör inte lämna ansvaret till myndigheterna utan det måste finnas en politisk inriktning. Att låta en myndighet definiera vad som är samhällsekonomi eller inte är inte rätt, det bör riksdagspartierna klargöra.
Också oppositionsrådet Ann-Sofie Lifvenhage, M, poängterade Gnestapendelns vikt för en framtida utveckling av Stockholmsregionen.
– Gnesta är en framtidskommun och ska kunna vara en av de kommuner som råder bot på problemet med bostadsbrist i Stockholm. Men för att vi ska fortsätta vara så attraktiva som i dag krävs det en kontinuitet i den spårbundna trafiken. Vi har i dag en planberedskap på 450 lägenheter men vad ska vi med dem till om vi inte får trafiken att fungera? Jag är inte det minsta intresserad av att sätta studenter och arbetspendlare på väg 57 som redan i dag är hårt belastad. Det här ger stora effekter på inflyttningen, redan första helgen efter Trafikverkets besked om att pendel var i farozonen märke mäklarna att den första frågan de fick på visningarna var "hur blir det med tåget?".