På 80- och 90-talet var det inte ovanligt att bilsemestrande tittade ut genom en soldränkt vindruta och såg människor stå krökta över långa rader med jordgubbsplantor, lite här och var. Men det har blivit en ovanlig syn.
– Det dog nästan ut på 2000-talet, säger Fredrik Larsson som förra året bestämde sig för att köra i gång jordgubbsodling på Tomtekulla gård.
Nu tror Tystbergabonden Fredrik Larsson att tiden är mogen - även om jordgubbarna inte är det på grund av den kalla våren - för en nystart.
– Medvetenheten och intresset för mat har ökat. Många har efterfrågat att vi ska starta det här igen. Jag tror människor uppskattar att kunna komma ut hit och fråga mig direkt om produkten, säger Fredrik Larsson.
Den antagligen vanligaste frågan "Vad kostar det?" har Fredrik Larsson svårt att svara på så här innan säsongen.
– Marknaden styr priset men kanske runt 35-45 kronor kilot.
Frågan om besprutning lär också komma upp.
– Vi sprutar mot gråmögel men undviker det i den mån det går, säger han.
Enligt Fredrik Larsson är det mycket riskabelt att bedriva jordgubbsodling utan att spruta mot just gråmöglet - större delen av hans kommande årsinkomst handlar om jordgubbsodling - och får han ett angrepp kan det förstöra hela skörden.
En annan ovälkommen gäst är vivlar som är en familj i ordningen skalbaggar. De är inga jordgubbstjuvar utan äter upp jordgubbsblommorna.
– Vi har inte hittat någon ännu och har därför inte behövt spruta mot dem.
Utöver de två självklaraste frågorna återstår den om smaken. Även om majoriteten av plantorna består av den omdebatterade Honeoye - som är den vanligaste jordgubben och en del anser är för syrlig - finns även den sötare Korona på gården.
– Jag tycker faktiskt inte att det är så stor skillnad, säger Fredrik Larsson men berättar att Honeoyes tålighet gör den utmärkt för självplock. Dels för att alla ska känna sig välkomna att plocka - även barn eller vuxna som inte är så lätta på handen. Men också för att den håller sig bra några dagar, utan att kollapsa i kylskåpet.
– Jordgubbar ska dock ätas solvarma, inte direkt från kylskåpet.
Att bara rakt av säga att en sort är godare än den andra är att göra det lätt för sig. Flera saker påverkar: Växtplatsen, klimatförhållanden, odlingssätt, bevattning och tillgång på näringsämnen. I en avhandlig vid Sveriges lanbruksuniversitet har Jenny Hellström jobbat vetenskapligt med frågan och kommit fram till att Honeoye uppfattas som ett saftigt mjukt bär med bra balans mellan surt och sött. Medan Korona uppfattas som ett saftigt, mjukt och sött bär.
SN:s utsända fotograf verkar dela uppfattningen att bären smakar olika.
– Det är ju jättestor skillnad, säger hon efter att smakat på båda sorterna.