Sofia Karlsson fann musiken i Sörmland
Om Sofia Karlssons röst har sagts att den samtidigt är änglaljus och svart som blues. Ett av hennes första musikaliska intryck fann hon som barn i Bergshammar utanför Nyköping. I morgon är hon åter i Sörmland och intar scenen på Femöre visfestival.
recensenter fann ett av sina första musikaliska intryck under barndomens somrar i Bergshammar utanför Nyköping.
Min pappa är uppvuxen där och jag minns att jag satt
i farmors knä och sjöng psalmer medan hon spelade orgel och farfar spelade durspel. Jag kommer inte från någon musikfamilj annars så det här var en av mina få källor till musik. Det har nog påverkat mig mycket, säger hon.
Den gamla tramporgeln som hennes farmor ägde står i dag hemma hos henne.
Jag brukar sitta hemma och spela på den orgeln. Den har en härlig klang.
Sofia Karlsson har vunnit grammis för bästa visa och även den alternativa motsvarigheten till grammis, Manifest-priset, för bästa folkmusik. Hennes tolkningar av Dan Anderssons visor på skivan Svarta Ballader har sålt i över 45 000 exemplar, förvirrande många i folkmusiksammanhang.
Just nu är det hektiska tider för henne. I förrgår kväll var det Allsång på Skansen och sommaren är kantad med festivaler och spelningar. Och i morgon är det alltså dags för henne att spela på nysatsningen Femöre visfestival.
Det är hektiskt, men det är roligt. Jag älskar ju att jobba och jag lever för musik, säger hon allvarligt.
På visfestivalen på Femöre kommer hon att spela Dan Andersson-visor.
Och kanske någon Taube och någon Adolphson, funderar hon.
Att Svarta Ballader blev en skiva med bara Dan Andersson-låtar var inte planerat.
Jag hade först tänkt göra en skiva med olika diktare och trubadurer, men det visade sig finnas så många bra Dan Andersson-bitar så det blev bara det.
Dan Andersson-låtarna präglas av ett folkmusikaliskt vemod som hon tacklar med den naturliga lättheten hos någon som övat så hårt så att låtarna blivit en del av henne.
Jag har tagit väldigt mycket sånglektioner i mitt liv. Jag har jobbat hårt för att det ska låta lätt. Det jag strävar efter är att sjunga nära mig själv, nära mitt hjärta för att kunna ge folk bilder av de texter som jag berättar.
När hon inte står på scenen eller tonsätter visor så gör hon sådant som anstår en folkmusiker.
Jag gillar skärgården och att fiska.
Förutom konserten på Femöre visfestival kommer hon även att folka loss vid kolmilan intill Skottvångs gruva, den 22 juli.
Så jobbar vi med nyheter