Claus Röyem har bestämt sig för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Något som lett till att han cyklar mer, flyger mindre och drar ner på köttätandet. Men den största förändringen finns på hans villatak i Oxelösund. I stort sett hela sydsidan är täckt av solceller som installerades i slutet av året.
24 solcellsmoduler för 183 000 kronor ska ge en beräknad elproduktion på knappt 7600 kwh per år. Sedan är tanken att 55 000 kronor ska komma i solcellsbidrag, men det är där skon klämmer just nu. Moderaternas och Kristdemokraternas budget minskade möjligheterna att få pengar radikalt – trots att monteringen var klar och Claus Röyem skickat in ansökningen innan budgeten klubbades igenom av riksdagen. Han sätter det hela i ett större sammanhang och pratar om att upprätthålla samhällskontraktet.
Jag undrar hur de vill ha det i Sverige – om det ska bli som med gula västarna i Frankrike
– I Sverige har vi förtroende för myndigheterna och systemet. Jag vet att man legat efter med att betala ut solcellsstödet, men inte varit orolig för det. Sedan kommer den här budgeten. Det är ju inte direkt så att jag kan be företaget att komma och plocka ner solcellerna igen, säger Röyem.
– Jag undrar hur de vill ha det i Sverige – om det ska bli som med gula västarna i Frankrike. Både privatpersoner och företag behöver ha stabila villkor. För ett företag kan det handla om väldigt mycket pengar att investera i solceller, fortsätter han.
Med en regering på plats har dock oron minskat. Han har gott hopp om att det ska bli mer pengar till solcellsstöd.
Det framgår ganska snart att Röyem tänkt igenom det hela både en och två gånger. Han valde det solcellsalternativet där han får ut mest effekt av den takyta han har och köpte tyska solceller med lång hållbarhet, miljövänlig tillverkning med solel, arbetare som har rimliga anställningsförhållanden och där transporterna utsläppskompenseras. Han har självklart räknat på avkastningen också. Enligt kalkylen ska cirka 70 procent av elförbrukningen täckas av solcellerna. Så här års får han köpa den mesta av elen – till sommaren går det att sälja. Med 2018 års elpriser ska de börja gå med vinst år 13, ROT-avdraget inräknat. Med solcellsstödet, som inte får kombineras med ROT-avdrag, ska de börja de gå med vinst år elva och de har garanti på att de har 87 procent av installerad effekt kvar efter 30 år.
Efter sommarens torka och bränder kunde jag inte låta bli
Varför valde du att göra det här?
– Efter sommarens torka och bränder kunde jag inte låta bli. Det var min grundtanke. När sedan solcellsbidraget på 30 procent fanns gjorde det beslutet lättare och jag kunde lägga mer pengar på kvalitet.
Har du tänkt igenom hur livet i övrigt ska göra ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt?
– Väldigt mycket. I stort sett låter vi bli att flyga och försöker ha semester på närmare håll med paddling, cykling, vandring och skidåkning. Jag försöker cykla så mycket som möjligt när det inte är extremt halt ute och göra de transporter som går att göra med cykeln. Sen försöker jag lägga om kosthållningen över tid och äter mindre kött. I hela mitt liv har vi haft en sådan respekt för maten att vi absolut inte slänger om det inte blivit direkt dåligt.
– Jag tänker igenom var jag har mina besparingar så de inte gynnar kapprustning eller försämrar klimatet. Jag vägrar att ha investeringar i USA då jag inte vill stödja en klimatförnekare som Donald Trump.
Han poängterar att han verkligen inte vill vara någon klimatguru eller peka finger åt andra. Att det snarare kan vara kontraproduktivt.
– Alla gör sina egna val och får göra det här efter sina egna förutsättningar. De som reser mycket kanske drar in på något annat. De stora färdriktningarna måste komma från staten, det är de som kan göra de stora prioriteringarna och påverka drivmedelspriser eller införa ransoneringskort. Men om många frivilliga gör saker kommer man ganska långt med det.