Sopberget har krympt – men att sortera går sämre

Allt färre sopor hamnar på återvinningsstationerna i Gnesta. Folk struntar helt enkelt i att sopsortera. Men sopberget har ändå minskat med 34 kilo per person i Gnesta.

Typexempel på hur det inte ska se ut i soppåsen. Plast ska till återvinningsstationen och kaffesump i grön påse.

Typexempel på hur det inte ska se ut i soppåsen. Plast ska till återvinningsstationen och kaffesump i grön påse.

Foto:

Övrigt2017-03-25 20:00

Förra året stod varje enskild Gnestabo för 625 kilo hushållsavfall förra året. Det är en minskning med fem procent, vilket motsvarar 34 kilo mindre hushållsavfall per invånare jämfört med 2015.

När mängden avfall ökar i världen och även mer farligt avfall så är det viktigt att se till att minska på sopberget, menar Elin Franzon, miljöansvarig på tekniska verksamheten i Gnesta som gjort sammanställningen.

– Det är en kanonbra utveckling att Gnestabornas hushållssopor har minskat. Vi är över genomsnittet i både länet och landet. En stor eloge till alla kommuninvånare!

Samtidigt så har det blivit allt mer osorterat hushållsavfall som slängs i sopkärlen vilket innebär en ökning på 12 kilo per Gnestabo. Något som innebär en belastning för både miljö och ekonomi eftersom avfallshanteringskostnader ökar.

– Vi får kanske sätta in en informationsinsats för att komma tillrätta med problemet. För det saknas inte återvinningsstationer i Laxne, Stjärnhov, Björnlunda och i tätorten, konstaterar Elin Franzon.

Sopsorterings ABC

*Organiskt avfall det vill säga matrester och annat avfall från köket läggs i grön påse i sopkärlet.

*Förpackningar/tidningar/plast tas till återvinningsstation.

*Restavfall som ej går att återvinna läggs i sopkärl.

*Farligt avfall som kemikalier och batterier

läggs i box, FA-station eller Återvinningsgården.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om